< Salmos 71 >
1 En ti, Yahvé, me refugio. Nunca dejes que me decepcione.
Herre, jag förtröstar uppå dig, låt mig aldrig på skam komma.
2 Líbrame con tu justicia y rescátame. Vuelve tu oído hacia mí, y sálvame.
Fräls mig genom dina rättfärdighet, och hjelp mig ut; böj din öron till mig, och hjelp mig.
3 Sé para mí una roca de refugio a la que pueda acudir siempre. Da la orden de salvarme, porque tú eres mi roca y mi fortaleza.
Var mig en stark tröst, dit jag alltid fly må, du som lofvat hafver att hjelpa mig; ty du äst min klippa och min borg.
4 Rescátame, Dios mío, de la mano de los malvados, de la mano del hombre injusto y cruel.
Min Gud, hjelp mig utu dens ogudaktigas hand, utu dens orättfärdigas och tyrannens hand.
5 Porque tú eres mi esperanza, Señor Yahvé, mi confianza desde mi juventud.
Ty du äst min tillflykt, Herre, Herre; mitt hopp allt ifrå minom ungdom.
6 He confiado en ti desde el vientre materno. Tú eres el que me sacó del vientre de mi madre. Siempre te alabaré.
Uppå dig hafver jag förlåtit mig, allt ifrå moderlifvet; du hafver dragit mig utu mine moders lif; min berömmelse är alltid af dig.
7 Soy una maravilla para muchos, pero tú eres mi fuerte refugio.
Jag är för mångom ett vidunder; men du äst min starka tröst.
8 Mi boca se llenará de tus alabanzas, con su honor durante todo el día.
Låt min mun full vara af ditt lof och pris dagliga dags.
9 No me rechaces en mi vejez. No me abandones cuando me fallen las fuerzas.
Förkasta mig icke uti min ålderdom; öfvergif mig icke, när jag svag varder.
10 Porque mis enemigos hablan de mí. Los que velan por mi alma conspiran juntos,
Ty mine fiender tala emot mig, och de som efter mina själ vakta, de rådslå tillhopa;
11 diciendo: “Dios lo ha abandonado. Perseguidlo y cogedlo, porque nadie lo rescatará”.
Och säga: Gud hafver öfvergifvit honom; jager efter, och griper honom; ty der är ingen hjelpare.
12 Dios, no te alejes de mí. Dios mío, date prisa en ayudarme.
Gud, var icke långt borto ifrå mig; min Gud, skynda dig till att hjelpa mig.
13 Que mis acusadores queden decepcionados y consumidos. Que se cubran de ignominia y escarnio los que quieran perjudicarme.
Skämme sig och förgås, de som emot mine själ äro; varde med skam och hån öfvertäckte, de som mitt värsta söka.
14 Pero siempre tendré esperanza, y se sumará a todos sus elogios.
Men jag vill alltid bida, och vill alltid föröka ditt lof.
15 Mi boca hablará de tu justicia, y de tu salvación todo el día, aunque no conozco su medida completa.
Min mun skall förkunna dina rättfärdighet, dagliga dags dina salighet, den jag icke alla räkna kan.
16 Vendré con los actos poderosos del Señor Yahvé. Haré mención de tu justicia, incluso de la tuya solamente.
Jag går i Herrans, Herrans kraft; jag prisar dina rättfärdighet, ja, din allena.
17 Dios, me has enseñado desde mi juventud. Hasta ahora, he declarado tus obras maravillosas.
Gud, du hafver lärt mig af min ungdom; derföre förkunnar jag ännu din under.
18 Sí, aunque sea viejo y canoso, Dios, no me abandones, hasta que haya declarado tu fuerza a la siguiente generación, tu poderío a todos los que han de venir.
Ock förlåt mig icke, Gud, i ålderdomen, när jag grå varder; tilldess jag förkunnar din arm barnabarnom, och dina magt allom dem som komma skola.
19 Dios, tu justicia también llega a los cielos. Has hecho grandes cosas. Dios, ¿quién es como tú?
Gud, din rättfärdighet är hög, du som stor ting gör. Gud, ho är dig lik?
20 Tú, que nos has mostrado muchos y amargos problemas, me dejarás vivir. Nos harás salir de las profundidades de la tierra.
Ty du låter mig förfara mycken och stor ångest, och gör mig åter lefvande; och hemtar mig åter upp utu jordenes djup.
21 Aumenta mi honor y reconfortarme de nuevo.
Du gör mig ganska storan, och styrker mig igen.
22 También te alabaré con el arpa por tu fidelidad, Dios mío. Te canto alabanzas con la lira, Santo de Israel.
Så tackar jag ock dig med psaltarespel, för dina trofasthet, min Gud. Jag lofsjunger dig på harpor, du Helige i Israel.
23 ¡Mis labios gritarán de alegría! Mi alma, que has redimido, te canta alabanzas.
Mine läppar och min själ, som du förlöst hafver, äro glade, och lofsjunga dig.
24 Mi lengua también hablará de tu justicia todo el día, porque están decepcionados y confundidos, que quieren hacerme daño.
Ock talar min tunga dagliga dags om dina rättfärdighet; ty skämma måga sig, och på skam komma, de som mitt värsta söka.