< Proverbios 5 >
1 Hijo mío, presta atención a mi sabiduría. Poner el oído en mi entendimiento,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 que pueda mantener la discreción, para que tus labios conserven el conocimiento.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Porque los labios de una adúltera gotean miel. Su boca es más suave que el aceite,
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 pero al final es tan amarga como el ajenjo, y tan afilado como una espada de dos filos.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
5 Sus pies bajan a la muerte. Sus pasos conducen directamente al Seol. (Sheol )
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol )
6 No piensa en el camino de la vida. Sus caminos están torcidos, y ella no lo sabe.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Ahora, pues, hijos míos, escuchadme. No te apartes de las palabras de mi boca.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Quita tu camino lejos de ella. No te acerques a la puerta de su casa,
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 para que no des tu honor a otros, y tus años a la cruel;
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 para que los extraños no se den un festín con tu riqueza, y tus labores enriquecen la casa de otro.
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 Gemirás al final de tu vida, cuando tu carne y tu cuerpo se consuman,
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 y decir: “Cómo he odiado la instrucción, y mi corazón despreció la reprensión.
och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 No he obedecido la voz de mis maestros, ni he prestado oídos a los que me han instruido.
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 He llegado al borde de la ruina total, entre la asamblea reunida”.
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Bebe agua de tu propia cisterna, agua corriente de su propio pozo.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Si tus manantiales se desbordan en las calles, ¿corrientes de agua en las plazas públicas?
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Que sean sólo para ti, no para los extraños con usted.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Que se bendiga tu primavera. Alégrate con la esposa de tu juventud.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Una cierva cariñosa y un ciervo elegante — deja que sus pechos te satisfagan en todo momento. Déjate cautivar siempre por su amor.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 ¿Por qué, hijo mío, has de ser cautivado por una adúltera? ¿Por qué abrazar el seno de otro?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Porque los caminos del hombre están ante los ojos de Yahvé. Examina todos sus caminos.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Las malas acciones de los malvados lo atrapan. Las cuerdas de su pecado lo sujetan firmemente.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Morirá por falta de instrucción. En la grandeza de su locura, se extraviará.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.