< Proverbios 14 >
1 Toda mujer sabia construye su casa, pero la insensata lo derriba con sus propias manos.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 El que camina en su rectitud teme a Yahvé, pero el que es perverso en sus caminos lo desprecia.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 La palabrería del necio trae una vara a su espalda, pero los labios de los sabios los protegen.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Donde no hay bueyes, el pesebre está limpio, pero mucho aumento es por la fuerza del buey.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Un testigo veraz no miente, pero un testigo falso vierte mentiras.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 El burlón busca la sabiduría y no la encuentra, pero el conocimiento llega fácilmente a una persona con criterio.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Aléjate de un hombre necio, porque no encontrarás conocimiento en sus labios.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 La sabiduría del prudente es pensar en su camino, pero la locura de los tontos es el engaño.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Los tontos se burlan de la expiación de los pecados, pero entre los rectos hay buena voluntad.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 El corazón conoce su propia amargura y alegría; no los compartirá con un extraño.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 La casa de los malvados será derribada, pero la tienda de los rectos florecerá.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Hay un camino que le parece correcto al hombre, pero al final lleva a la muerte.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Incluso en la risa el corazón puede estar triste, y la alegría puede acabar en pesadez.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 El infiel será pagado por sus propios caminos; De la misma manera, un buen hombre será recompensado por sus caminos.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Un hombre sencillo se lo cree todo, pero el hombre prudente considera cuidadosamente sus caminos.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 El hombre sabio teme y evita el mal, pero el tonto es un calentón y un imprudente.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 El que se enoja rápidamente comete una locura, y un hombre astuto es odiado.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Los simples heredan la locura, pero los prudentes están coronados por el conocimiento.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Los malos se inclinan ante los buenos, y los malvados a las puertas de los justos.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 El pobre es rechazado incluso por su propio vecino, pero el rico tiene muchos amigos.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 El que desprecia a su prójimo peca, pero el que se apiada de los pobres es bienaventurado.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 ¿No se extravían los que traman el mal? Pero el amor y la fidelidad pertenecen a los que planean el bien.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 En todo trabajo duro hay un beneficio, pero la palabrería de los labios sólo conduce a la pobreza.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 La corona de los sabios es su riqueza, pero la necedad de los necios los corona de necedad.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Un testigo veraz salva almas, pero un testigo falso es engañoso.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 En el temor de Yahvé hay una fortaleza segura, y será un refugio para sus hijos.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 El temor de Yahvé es una fuente de vida, apartando a la gente de las trampas de la muerte.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 En la multitud del pueblo está la gloria del rey, pero en la falta de gente está la destrucción del príncipe.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 El que es lento para la ira tiene un gran entendimiento, pero el que tiene un temperamento rápido muestra la locura.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 La vida del cuerpo es un corazón en paz, pero la envidia pudre los huesos.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 El que oprime a los pobres desprecia a su Hacedor, pero el que es bondadoso con el necesitado lo honra.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 El impío es abatido en su calamidad, pero en la muerte, el justo tiene un refugio.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 La sabiduría descansa en el corazón de quien tiene entendimiento, y se da a conocer incluso en el interior de los tontos.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 La justicia enaltece a una nación, pero el pecado es una desgracia para cualquier pueblo.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 El favor del rey es para el siervo que trata con sabiduría, pero su ira es hacia el que causa vergüenza.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.