Job 13

1 “He aquí que mi ojo ha visto todo esto. Mi oído lo ha escuchado y comprendido.

Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

2 Lo que tú sabes, yo también lo sé. No soy inferior a ti.

Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

3 “Seguramente hablaré con el Todopoderoso. Deseo razonar con Dios.

Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

4 Pero ustedes son forjadores de mentiras. Todos ustedes son médicos sin valor.

Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

5 ¡Oh, que te calles por completo! Entonces serías sabio.

Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

6 Escucha ahora mi razonamiento. Escucha las súplicas de mis labios.

Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

7 ¿Hablarás injustamente por Dios, y hablar con engaño por él?

Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

8 ¿Mostrarás parcialidad hacia él? ¿Contenderás por Dios?

Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

9 ¿Es bueno que te busque? O como se engaña a un hombre, ¿lo engañarás tú?

Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

10 Seguramente te reprenderá si secretamente muestra parcialidad.

Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

11 Su majestad no te hará temer y que su temor caiga sobre ti?

Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

12 Tus dichos memorables son proverbios de ceniza. Sus defensas son defensas de arcilla.

Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

13 “¡Cállate! Dejadme en paz, para que pueda hablar. Que venga sobre mí lo que quiera.

Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

14 ¿Por qué debo tomar mi carne entre los dientes, ¿y poner mi vida en mi mano?

Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

15 He aquí que él me matará. No tengo ninguna esperanza. Sin embargo, mantendré mis caminos ante él.

Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

16 Esta también será mi salvación, que un hombre sin Dios no se presentará ante él.

Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

17 Escucha atentamente mi discurso. Que mi declaración esté en tus oídos.

Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

18 Mira ahora, he puesto mi causa en orden. Sé que soy justo.

Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

19 ¿Quién es el que va a contender conmigo? Porque entonces callaría y dejaría el espíritu.

Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

20 “Sólo no me hagas dos cosas, entonces no me esconderé de tu rostro:

Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

21 retira tu mano lejos de mí, y no dejes que tu terror me haga temer.

din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

22 Entonces llama, y yo responderé, o déjame hablar, y tú me respondes.

Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

23 ¿Cuántas son mis iniquidades y pecados? Hazme conocer mi desobediencia y mi pecado.

Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

24 ¿Por qué ocultas tu rostro? ¿y me consideras tu enemigo?

Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

25 ¿Acosarías a una hoja manejada? ¿Perseguirás el rastrojo seco?

Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

26 Porque escribes cosas amargas contra mí, y hazme heredar las iniquidades de mi juventud.

Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

27 También pusiste mis pies en el cepo, y marca todos mis caminos. Me has atado a las plantas de los pies,

du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

28 aunque me estoy descomponiendo como una cosa podrida, como una prenda apolillada.

Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!