< Jeremías 31 >

1 “En aquel tiempo”, dice Yahvé, “seré el Dios de todas las familias de Israel, y ellas serán mi pueblo”.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Mago kna huhampri ante'noankino ana knama esige'za mika Israeli vahepima mani'naza naga nofimo'za Nagri vahe mani'nage'na, Nagra zamagri Anumza manigahue.
2 Dice Yahvé: “El pueblo que sobrevive a la espada encontró favor en el desierto; también Israel, cuando fui a hacerlo descansar”.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Israeli vahe'ma hapinti'ma zamahe ofrisaza vahe'mo'za hagege ka'ma kokampi manisazanagi knare hu'za manigahaze. Na'ankure Nagra Israeli vahera mani fru zamigahue.
3 Yahvé se me apareció de antiguo, diciendo, “Sí, te he amado con un amor eterno. Por eso te he atraído con amorosa bondad.
Hagi ko'ma zamagrite'ma eamama hu'nea Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Nagra Israeli vahera vagaore mevava navesi zanteti, zamavare nagrarega ante'noe hu'ne.
4 Te construiré de nuevo, y serás edificada, oh virgen de Israel. Volverán a adornarse con sus panderetas, y saldrá en los bailes de los que se alegran.
Israeli vahera Nagra ete tamazeri hankavetisugeta tamagra hankave vahe manigahaze. Hagi Israeli vahe'mota vene omase'nea mofakna hu'nazankita, ko'ma nehazaza huta muse zagamera nehuta tambolinia neheta avoa hagegahaze.
5 De nuevo plantarás viñas en los montes de Samaria. Los plantadores plantarán, y disfrutará de sus frutos.
Hagi tamagra ko'ma nehazaza huta Sameriama me'nea agonaramimpina waini hoza kasefa antegahaze. Hagi waini hozama antesaza vahe'mo'za, ana hozafintira raga'a tagiza nene'za musena hugahaze.
6 Porque habrá un día en que los vigías de las colinas de Efraín gritarán, ‘¡Levántate! Subamos a Sión, a Yahvé nuestro Dios’”.
Hagi mago kna ne-eankino ana knama esanige'za, kuma kvama nehaza vahe'mo'za, Efraemi agona kokampi manine'za, amanage hu'za kezan kea hugahaze. Otinketa Saioni agonare vuta Ra Anumzana tagri Anumzamofona monora ome huntesanune hu'za hugahaze.
7 Porque Yahvé dice, “Canta con alegría por Jacob, y gritar por el jefe de las naciones. Publicar, alabar y decir, ‘Yahvé, salva a tu pueblo, el remanente de Israel”.
Hagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne. Jekopu nagakura ranke huta muse zagamera huzmanteho. Ana vahe'mo'za maka vahera zamagatere'naza vahe mani'naze. Hagi ranke huta Nagri nagima musema huta husgama hanazana amanage hiho, Ra Anumzamoka, Israeli vaheka'a osi'ama ofri mani'naza vahera zamagu vazinka zamavro huta hiho.
8 He aquí que los traeré del país del norte, y reunirlos de los confines de la tierra, junto con los ciegos y los cojos, la mujer embarazada y la que está de parto juntas. Volverán a ser una gran empresa.
Hagi antahiho! Nagra noti kaziga moparegatira zamavare'na ne-e'na, mopama ome atre eme atrema hutegatira maka zamavare tru hugahue. Hagi anampina zamavu suhu vahe'ene, zamaga haviza hu vahe'ene, zamu'ene a'nanene, mofavre antenaku'ma nehaza a'nenea egahaze. Ana hanuge'za Israeli vahera rama'a vahe ete mopa zamirera egahaze.
9 Vendrán con llanto. Los guiaré con peticiones. Les haré caminar junto a ríos de aguas, en un camino recto en el que no tropezarán; porque soy un padre para Israel. Efraín es mi primogénito.
Hagi zamavare'nama ne-esuge'za zamagra zavi nete'za Nagritega nunamuna nehanage'na, zamavare'na ete egahue. Hagi Nagra tinkenarega zamavare'na ne-e'na, knare huno pehe hu'nesia kante zamavare'na ne-esuge'za tanafara osugahaze. Na'ankure Nagra Israeli vahe'mokizmi nezmafana manugeno, Efraemi'a zage mofavreni'a mani'ne.
10 “Escuchen la palabra de Yahvé, naciones, y declararlo en las islas lejanas. Di, El que dispersó a Israel lo reunirá, y lo guardará, como el pastor a su rebaño”.
Hagi kokankoka vahe'mota Ra Anumzamofo nanekea nentahinkeno, afete'ma hageri ankenaregama nemaniza vahe'mota amanage huta huama hiho, Israeli vahe'ma zamazeri panani'ma hu'nemo ete zamavareno eteno sipisipi afute kva vahemo'ma sipisipi afutamima kegavama nehiaza huno kegava huzmantegahie huta hiho.
11 Porque Yahvé ha rescatado a Jacob, y lo redujo de la mano del que era más fuerte que él.
Na'ankure Ra Anumzamo'a Jekopu nagara hankavenentake ha' vahe zamimofo zamazampintira ete zamagu vazino zamavaregahie.
12 Vendrán a cantar en la altura de Sión, y fluirá hacia la bondad de Yahvé, al grano, al vino nuevo, al aceite, y a las crías del rebaño y de la manada. Su alma será como un jardín regado. Ya no se apenarán en absoluto.
Hagi zamagrama etesanu'za Saioni agonafi mareri'za manine'za ranke hu'za kezati'za zagamera nehu'za musenkasea hugahaze. E'ina'ma hanazana Ra Anumzamo'ma knare'nare zantamima witima, wainima, olivi masavema, sipisipine, bulimakao afu kevumo'zama anenta'ma ante hakarema hanaza zanku'ene hu'za musena hugahaze. Ana hanigeno nomaniza zamimo'a mago'ma masaventretre'ma hu'nea hozagna hanige'za, mago'enena zamasunku zampina omanigahaze.
13 Entonces la virgen se regocijará en la danza, los jóvenes y los viejos juntos; porque convertiré su llanto en alegría, y los consolará, y hará que se alegren de su dolor.
Hagi ananknafina vene omase mofa'nemo'za musenkase hu'za avo nehagesage'za, nahezavemo'zane ranra vahe'mo'zanena ana zanke hu'za avo hagegahaze. Na'ankure zamasunku zampima mani'naza zana eri atresuge'za musenkase hugahaze. Nagra zamagu'a zamazeri hankaveneti'na zamasunku zana eri netre'na museza zamigahue.
14 Saciaré de grasa el alma de los sacerdotes, y mi pueblo se saciará de mi bondad”, dice Yahvé.
Hagi Nagra pristi vahe'mofo zamagu'afina museza antevite nezmante'na, knare'nare zantami vaheni'a antevite zamantesuge'za musenkase hugahaze, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
15 Yahvé dice: “Se oye una voz en Ramah, lamento y llanto amargo, Raquel llorando por sus hijos. Se niega a ser consolada por sus hijos, porque ya no existen”.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Rama kumatetira ra zavi krafage nehaze. E'i ana zavi krafagema nehiana Reselikino, agra mofavre'agu huno zavira netegeno mago vahe'mo'a azeri amne hugara nosie. Na'ankure miko mofavre naga'amo'za fri vagare'naze.
16 Yahvé dice: “Absténgase de llorar, y tus ojos de las lágrimas, porque tu trabajo será recompensado”, dice Yahvé. “Volverán a venir de la tierra del enemigo.
Hianagi Ra Anumzamo'a huno, Reseliga mofavre nagaka'agu'ma zavi krafama nehana zana atrenka kavunura eri amne huo. Na'ankure kagrama zavi'ma te'nana zamo'a amne zanknara osugahie. Mofavre nagakamo'za ha' vahe mopa atre'za ete kagritega egahaze.
17 Hay esperanza para tu fin último”, dice Yahvé. “Tus hijos volverán a su territorio.
E'ina hu'negu henka knare'za fore hugahianki amuhara nehunka manio. Ana hanage'za mofavre nagakamo'za ete mopa zamire egahaze.
18 “Ciertamente he oído a Efraín afligirse así, ‘Me has castigado, y fui castigado, como un ternero no entrenado. Gíreme, y seré girado, porque tú eres Yahvé, mi Dios.
Hagi Efraemi (Israeli) naga'mo'za zavira nete'za amanage nehazage'na antahi'noe. Agazone osu bulimakao afu' anenta azeri fatgoma hiaza hunka sefu taminka tazeri fatgo nehunka ete tavrenka enka eme tazeri knare huo. Na'ankure kagra Ra Anumzana tagri Anumza mani'nane.
19 Ciertamente, después de eso me convertí. Me arrepiento. Después de eso se me instruyó. Me golpeé el muslo. Estaba avergonzado, sí, incluso confundido, porque he llevado el reproche de mi juventud’.
Hagi Ra Anumzamoka kagrira katreta vu'nonanagi, menina Kagrite eta tasunku eme nehune. Hagi tazeri fatgoma hanketa tagra'a kefozama keta antahitama nehuta, tagazegu huta kepri nehune. Na'ankure nehazavema manitama e'nontegatima hu'nona kefo avu'ava zankura tagazegu nehune.
20 ¿Es Efraín mi hijo querido? ¿Es un niño encantador? Ya que por más que hable en contra de él, Todavía lo recuerdo con cariño. Por eso mi corazón lo anhela. Seguramente tendré misericordia de él”, dice Yahvé.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Efraemina Nagra navesinentoa mofavre mani'ne. Nagra knazana amigahuanagi maka zupa nagesa antahinemua mofavreni'a mani'ne. Ana hu'neankino nagu'amo'a agrite me'negu Nagra tamagerfa hu'na nasunku huntegahue.
21 “Poner señales de tráfico. Haga postes de guía. Pon tu corazón hacia la carretera, incluso el camino por el que te fuiste. Vuélvete, virgen de Israel. Volved a estas vuestras ciudades.
Hagi tamagra Israeli vahe'mota kuma'ma atreta vu'naza kana keso'e nehuta, negetama ete esaza avame zana, zafaramina asenteta viho. Hagi Israeli vahe'nimota vene omase mofa kna hu'nazanki ete eho. Ete eta ranra kumatamifi emaniho.
22 Cuanto tiempo vas a ir aquí y allá, ¿te has desviado, hija? Porque Yahvé ha creado algo nuevo en la tierra: una mujer abarcará a un hombre”.
Hagi tamagra Nagri mofakna hu'nazanagi, tamagra natreta ufre efre huta zazate mani'naze. Nazupa tamagra atreta rukarahe huta Nagritega egahaze? Nagra Ra Anumzamo'na kasefa'za ama mopafina erifore nehue. E'i ana avu'ava zana a'mo'a vemofo azeri anukiankna hu'ne.
23 El Señor de los Ejércitos, el Dios de Israel, dice: “Todavía usarán este discurso en la tierra de Judá y en sus ciudades, cuando yo revierta su cautiverio: ‘El Señor te bendiga, morada de justicia, montaña de santidad’.
Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a huno, Nagra Israeli vahera ete zamavare'na esuge'za mopa zamirera emanigahaze. Maka Juda mopafine ranra kuma tamimpima emanisaza vahe'mo'za amanage hu'za hugahaze. Ruotage'ma hunenka fatgo avu'ava zama nehana agonamoka Ra Anumzamo'a, asomu hugantesie.
24 Judá y todas sus ciudades habitarán en ella, los agricultores y los que van con rebaños.
Hagi Juda mopafima me'nea kuma tamimpima manisaza vahe'mo'zane, hozama ante vahe'mo'zane sipisipi afu'ma avre'za vanoma hanaza vahe'mo'zanena magopi knare huza manigahaze.
25 Porque he saciado el alma cansada, y he llenado toda alma afligida”.
Hagi avesragu'ma hania vahera ete azeri kasefa nehu'na, hankave'ama omanesia vahera ete hankavea amigahue.
26 En esto me desperté y vi, y mi sueño fue dulce para mí.
Hagi masenena ana zantmima ketena, oti'na keganti kegamama huana, haganentake navu mase'nofinti oti'noe.
27 “He aquí que vienen días — dice Yahvé — en que sembraré la casa de Israel y la casa de Judá con semilla de hombre y con semilla de animal.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Hozafi avimza hankregeno hageno rama'a rgama ahenteaza hu'na, mago kna ne-eanki'na Israeli vahe'ene Juda vahe'enena zamazeri amporesanuge'za rama'a vahe fore nehanageno, zaga kafamo'enena rama'a forehu hakare hugahie.
28 Sucederá que, así como he velado por ellos para arrancar y derribar y destruir y afligir, así velaré por ellos para edificar y plantar”, dice el Señor.
Hagi korapara Nagra navu antete'na manine'na, zamagrira zanefi netrena, tapage hunetrena knazana zami'na zamazeri haviza hu'noane. Hianagi menina navunte'na kegava hunezamante'na, zamazeri trure'na noma hiaza hu'na negi'na, avimazama hiaza hu'na mopafi zamazeri hankaregahue, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
29 “En esos días no dirán más, “‘Los padres han comido uvas agrias’, y los dientes de los niños se ponen de punta”.
Hagi ana knafina amanahu fronka kea osugahaze. Zamafahe'za afu ore'nea waini raga nazageno, mofavre naga zamimofo zamagitera aka hu'ne hu'za osugahaze.
30 Pero cada uno morirá por su propia iniquidad. A todo hombre que coma las uvas agrias, se le pondrán los dientes de punta.
Hianagi anopa waini rgama negeno agite'ma akaheaza huno, mago'magomo'a agra'ama hu'nesia kumimofo kna'a erino fritere hugahie.
31 “He aquí que vienen días — dice Yahvé — en que haré un nuevo pacto con la casa de Israel y con la casa de Judá,
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Mago kna ne-eankino ana knama esanige'na, Israeli vahe'ene Juda vahe'enena kasefa huhagerafi huvempa kea zamagrane hu hagerafigahue.
32 no según el pacto que hice con sus padres el día en que los tomé de la mano para sacarlos de la tierra de Egipto, pacto que ellos rompieron, a pesar de que yo era un esposo para ellos — dice Yahvé.
Hagi ana huhagerafi huvempa kemo'a, ko'ma zamagehe'ima Isipi mopafinti'ma zamazante zamavazu hu'na oa zupama zami'noankna huvempa nanekea omane'ne. Nagra nezamave kna hu'noanagi huhagerafi huvempa kema zamagranema hu'noana runetrage'za amagera onte'naze, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
33 “Pero éste es el pacto que haré con la casa de Israel después de aquellos días — dice el Señor: “Pondré mi ley en su interior, y lo escribiré en su corazón. Yo seré su Dios, y serán mi pueblo.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, ana kasefa huhagerafi huvempa kema Israeli vahe'enema hanuana, Nagra kasegeni'a antahintahi zamifi nente'na, zamagu'afi krentegahue. Ana nehu'na Nagra zamagri Anumza manisanuge'za, zamagra Nagri vahe manigahaze.
34 Ya no enseñarán cada uno a su vecino, y cada uno enseñe a su hermano diciendo: “Conoce a Yahvé”. porque todos me conocerán, desde el más pequeño hasta el más grande”, dice Yahvé, “porque perdonaré su iniquidad, y no recordaré más su pecado”.
Hagi ana knareti'ma agafama huno vaniana, magomo'a otino tvaoma'are'ma nemanisimofone afu'agananena rempi humino, Anumzamofona kenka antahinka huo hunora osugahie. Na'ankure agi omane vaheteti'ma vuno agima me'nea vahete'ma vaniana maka'mo'za Nagrira nage'za antahi'za hugahaze. Na'ankure kumizamia eri netre'na, ana kumi zamigu'ma nagesa anti ozamisua zanku anara hugahaze.
35 Yahvé, que da el sol como luz del día, y las ordenanzas de la luna y de las estrellas para alumbrar la noche, que agita el mar, de modo que sus olas rugen... Yahvé de los Ejércitos es su nombre, dice:
Hagi zagema huntegeno feru'ma remsa nehigeno, ikane hanafi taminema higeno nonkuma'are me fatgo hu'neno hanimpina remsa nehigeno, hagerima eri kranto kranto'ma higeno ra agasasama neria Ra Anumzamofo agi'a Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzankino, agra amanage hu'ne.
36 “Si estas ordenanzas se apartan de delante de mí”, dice Yahvé, “entonces la descendencia de Israel también dejará de ser una nación ante mí para siempre”.
Nagra Ra Anumzamo'na huvempa huankino, zagene ikane hanafi tamima huge'za nonku'ma zamire'ma me fatgoma hazaza hu'za, Israeli vahe'mo'za manivava hu'za vugahaze. Hianagi zagene ikane hanafi tamimo'zama Nagrama zami'noa eri'zama e'oriza zupa fananema hazaza hu'za, Israeli vahe'mo'za mopazamia atre'za fanane hugahaze.
37 Yahvé dice: “Si el cielo de arriba se puede medir, y los cimientos de la tierra buscados por debajo, entonces también expulsaré a toda la descendencia de Israel por todo lo que han hecho”, dice Yahvé.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, mago vahemo'ma monamofo agema'ama nofi avazu huno kevanereno, mopama azeri oti'na tro'ma hu'noa agafa'ama kevama retesige'na, ana zupa Israeli vahe'mo'zama hu'naza havi avu'ava zantera namefi huzamigahue huno, Ra Anumzamo'a hu'ne.
38 “He aquí que vienen días — dice Yahvé — en que la ciudad será edificada para Yahvé desde la torre de Hananel hasta la puerta de la esquina.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Mago kna ne-eankino ana knama esanige'za, ama Jerusalemi ran kumara Ra Anumzamo'na nagire ete eriso'e hu'za kigahaze. Ana'ma hanazana Hananeli Zaza Nonema nehazareti eri agafa hute'za vu'za, Renagente'nere Kuma Kafanema nehazare vugahaze.
39 La línea de medición saldrá en línea recta hacia el cerro Gareb, y girará hacia Goah.
Hagi anantetira nofi'ma avazuma hu'za kesaza nofimo'a vufatgo huno Garepiema nehaza osi agonare vuteno, anantetira rukrahe huno Goa kumate evugahie.
40 Todo el valle de los cadáveres y de las cenizas, y todos los campos hasta el arroyo Cedrón, hasta la esquina de la puerta de los caballos hacia el oriente, serán sagrados para Yahvé. No se arrancará ni se derribará nunca más”.
Hagi fri vahe'ma ome asenezamante'za ta'nefa'ma ome netraza agupone, Kidroni tinkagomupima me'nea mopanena maka erigu'a netreno vuvava huno, zage hanati kaziga kuma keginamofoma, Hosi Kafanema nehazare uhanatigahie. E'ina hanigeno rankumamofo agu'afima mesania mopamo'a Ra Anumzamofo suza me ruotage huno megahie. Ana hanigeno mago vahe'mo'a eno hara eme hunteno ama ana rankumara erige, eri havizana hugera osugahie. Ana hanigeno ama ana kuma'mo'a knare huno mevava huno vugahie.

< Jeremías 31 >