Salmos 9

1 Para el director del coro. Sobre Mut-labén. Un salmo de David. Señor, te adoraré con todo mi corazón. Contaré todas las maravillas que has hecho.

En Psalm Davids, om den sköna, ungdomen, till att föresjunga. Jag tackar Herranom af allt hjerta, och förtäljer all din under.

2 Me alegraré y regocijaré en ti. Cantaré alabanzas a tu ser, oh, Dios Altísimo.

Jag fröjdar mig, och är glad i dig; och lofvar ditt Namn, du Aldrahögste;

3 Los que me odian retroceden, caen y mueren cuando tú los confrontas.

Att du mina ovänner tillbakadrifvit hafver; de äro fallne och förgångne för dig.

4 Porque tú me has juzgado y has decidido desde tu trono de justicia que ando en rectitud.

Ty du drifver min rätt och min sak; du sitter på stolen en rätt domare.

5 Tú has condenado a las naciones, has destruido al malvado y has borrado sus nombres para siempre.

Du straffar Hedningarna, och förgör de ogudaktiga; deras namn utskrapar du till evig tid.

6 Los enemigos han perecido, desolados para siempre. Sus ciudades están destruidas, e incluso han sido olvidadas.

Fiendernas svärd hafva en ända; städerna hafver du omstört; deras åminnelse är förgången med dem.

7 Pero el Señor reina para siempre; su trono está preparado para el juicio.

Men Herren blifver evinnerliga; sin stol hafver han beredt till doms.

8 El Señor juzga al mundo con justicia, y a las naciones con rectitud.

Och han skall döma jordenes krets rätt, och regera folket rättsinneliga.

9 El Señor es el refugio de los oprimidos, una fortaleza en tiempos de angustia.

Och Herren är dens fattigas beskärm; ett beskärm i nödene.

10 Los que conocen tu carácter confían en ti, porque no abandonas a los que a ti vienen.

Derföre hoppas till dig de som ditt Namn känna; ty du förlåter icke dem som söka dig, Herre.

11 ¡Canten alabanzas al Señor que reina en Sión! Cuenten a las naciones lo que ha hecho.

Lofver Herran, den i Zion bor; förkunner ibland folken hans verk.

12 Él no se olvida de castigar a los asesinos, ni ignora el gemido de los que sufren.

Ty han kommer ihåg, och frågar efter deras blod; han förgäter icke de fattigas rop.

13 ¡Ten misericordia de mi, oh, Señor! ¡Mira cómo mis enemigos me persiguen! No me dejes caer por las puertas de la muerte,

Herre, var mig nådelig; se till mitt elände ibland ovänner, du som upphäfver mig utu dödsens portom;

14 así podré alabarte en las puertas de Sión, por la alegría de tu salvación.

På det jag skall förtälja all din pris uti dottrenes Zions portom; att jag öfver dina hjelp glad vara må.

15 Las naciones han caído en la misma fosa que cavaron; sus pies están atrapados en la misma red que lanzaron.

Hedningarna äro försänkte uti den grop, som de tillredt hade; deras fot är fången i nätet, som de uppställt hade.

16 El Señor se ha hecho conocer por su justicia; los malvados quedan atrapados en sus propios caminos. (Higaion, Selah)

Så förnimmer man, att Herren skaffar rätt; den ogudaktige är besnärd uti sina händers verk, genom ordet. (Sela)

17 Los malvados perecen, y van a la tumba. Así ocurre con las naciones que le dan la espalda a Dios. (Sheol h7585)

Ack! att de ogudaktiga till helvetet vände vorde, och alle Hedningar, som Gud förgäta. (Sheol h7585)

18 Pero los necesitados no serán ignorados para siempre, ni la esperanza de los que sufren será frustrada.

Ty han skall icke så allstinges förgäta den fattiga; och de eländas hopp skall icke förtappadt varda evinnerliga.

19 ¡Levántate, Señor! ¡No dejes que los humanos ganen la batalla! ¡Haz que las naciones enfrenten tu juicio!

Herre, statt upp, att menniskorna icke få öfverhandena; låt alla Hedningar för dig dömda varda.

20 ¡Hazles temer, Señor! Hazles conscientes de que son solo humanos! (Selah)

Gif dem, Herre, en mästare, att Hedningarna måga förnimma att de menniskor äro. (Sela)