Salmos 88
1 Una canción. Un salmo de los descendientes de Coré. Para el director del coro. Al son de “Mahalath Leannoth”. Un masquil por Hemán el ezraíta Señor, Dios de mi salvación, clamo a ti de día y de noche.
En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
2 Por favor escucha mi oración; escucha mis palabras de súplica.
Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. (Sheol h7585)
4 Soy contado entre los moribundos; un hombre sin fuerzas.
Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
5 Soy abandonado entre los muertos, tendido como un cadáver en la tumba, olvidado y dejado a tu cuidado.
Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
6 Me has puesto en un pozo profundo, entre las penumbras.
Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
7 Tu hostilidad me maltrata; me estás ahogando entre tus olas abrumadoras. (Selah)
Din vrede vilar tungt på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)
8 Has hecho que mis enemigos me eviten, haciéndome repulsivo a sus vistas. Estoy atrapado, no puedo huir.
Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
9 Señor, he llorado suplicándote cada día por ayuda, extendiendo mis manos hacia ti.
Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
10 ¿Haces milagros entre los muertos? ¿Se levantan los muertos para alabarte? (Selah)
Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)
11 Tu gran amor, ¿Se menciona en la tumba? Tu fidelidad, ¿Es discutida en lugar de destrucción?
Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
12 ¿Las cosas maravillosas que haces son conocidas en las tinieblas? ¿Tu bondad es conocida en la tierra del olvido?
Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
13 Pero clamo a ti pidiendo ayuda; cada mañana oro a ti.
Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
14 Señor, ¿Por qué me rechazas? ¿Por qué te alejas de mí?
Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
15 He estado enfermo desde que era joven, a menudo estuve a las puertas de la muerte. He tenido que soportar las cosas terribles que me has hecho. ¡Estoy desesperado!
Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
16 Tu ira me ha vencido; las cosas terribles que haces me han destruido.
Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
17 Ellos me rodean constantemente como aguas de una inundación, succionándome.
De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
18 Has hecho que mi familia y mis amigos se alejen. La oscuridad es mi única amiga.
Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
