< Salmos 60 >
1 Para el director del coro. Según “El lirio del testimonio”. Un salmo (mictam) de David, útil para enseñar, acerca de la vez que peleó con Harán-Naharaim y Harán-Zobah, y cuando Joab regresó y mató a 12.000 Edomitas en el valle de sal. ¡Tú, Dios, nos has rechazado! ¡Nos has quebrantado, te has enojado con nosotros; pero ahora nos recibes nuevamente!
För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
2 Has enviado terremotos a nuestra tierra y la has dividido. Ahora sana las grietas porque la tierra todavía tiene temblores.
Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
3 Has sido muy duro con tu pueblo; nos diste un vino que nos hizo tambalear.
Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
4 Pero a los que te respetan les has dado el estandarte de la verdad para desplegarse y unirse. (Selah) ¡Rescata a los que amas!
Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
5 ¡Respóndenos, y sálvanos con tu poder!
På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
6 Dios ha hablado desde su tiempo: “He dividido a Síquem triunfantemente, y parte del valle de Sucot.
Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
7 Tanto Gilead como Manasés me pertenecen. Efraín es mi casco, y Judá es mi cetro.
Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
8 Trataré a Moab como mi lavabo; pondré mi sandalia sobre Edom; gritaré en triunfo sobre Filistia”.
Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."
9 ¿Quién me traerá a la ciudad fortificada? ¿Quién me guiará a Edom?
Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
10 ¿Nos has rechazado, Dios? ¿No dirigirás a tus ejércitos?
Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
11 Por favor una mano de ayuda en contra de nuestros enemigos, porque la ayuda humana no vale la pena.
Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
12 Nuestra fuerza está en Dios, y él destruirá a nuestros enemigos.
Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.