< Salmos 139 >

1 Para el director del coro. Un salmo de David. Señor, me has examinado por dentro y por fuera, conoces cada parte de mí.
En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, du utransakar mig, och känner mig.
2 Sabes cuándo me siento, y cuándo me levanto. Conoces mis pensamientos, aún cuando me encuentro a la distancia.
Ehvad jag sitter eller uppstår, vetst du det; du förstår mina tankar fjerran.
3 Observas a dónde voy y dónde descanso. Estás familiarizado con cada cosa que hago.
Ehvad jag går, eller ligger, så äst du omkring mig, och ser alla mina vägar.
4 Señor, incluso sabes lo que voy a decir, antes de que lo diga.
Ty si, det är intet ord på mine tungo, det du, Herre, icke allt vetst.
5 Siempre estás ahí, detrás de mí, frente a mí, y alrededor mío. Colocaste tu mano protectora sobre mí.
Du skaffar hvad jag både förr och efter gör, och håller dina hand öfver mig.
6 Tu conocimiento maravilloso rebasa mi comprensión, ¡Llega mucho más lejos que mi entendimiento!
Sådana kunskap är mig för underlig, och för hög; jag kan icke begripat.
7 ¿A dónde puedo ir donde ya no estés? ¿A dónde puedo correr para escapar de tu presencia?
Hvart skall jag gå för dinom anda? Och hvart skall jag fly för ditt ansigte?
8 Si subo a los cielos, tú estás ahí. Si bajara al Seól, también te encontraría allí. (Sheol h7585)
Fore jag upp i himmelen, så äst du der. Bäddade jag åt mig i helvete, si, så äst du ock der. (Sheol h7585)
9 Si tuviera que volar en las alas del alba hacia el este; si tuviera que vivir en la lejana orilla occidental del mar,
Toge jag morgonrodnans vingar, och blefve ytterst i hafvet,
10 incluso allí tu mano me guiaría, tu diestra me ayudaría.
Så skulle dock din hand der föra mig, och din högra hand hålla mig.
11 Si le pidiera a las tinieblas que me escondieran, y que la luz se convirtiera en noche a mi alrededor,
Om jag sade: Mörker må betäcka mig, så måste natten ock vara ljus omkring mig.
12 las tinieblas no fueran tinieblas para ti, y la noche sería tan brillante como el día, porque las tinieblas son como luz ante tu presencia.
Ty ock mörkret är icke mörkt när dig, och natten lyser såsom dagen; mörkret är såsom ljuset.
13 Tú me creaste por dentro y por fuera, me formaste en el vientre de mi madre.
Du hafver mina njurar i dine magt; du vast öfver mig i moderlifvet.
14 ¡Te alabo porque me hiciste admirable! Maravillosas son tus obras, ¡Me doy cuenta de esto completamente!
Jag tackar dig derföre, att jag underliga gjord är. Underlig äro din verk, och det besinnar min själ väl.
15 Cuando mi cuerpo crecía no estuvo oculto de ti, mientras me formé en secreto, cuando en “lo más profundo de la tierra”, era yo entretejido.
Mine ben voro dig intet fördolde, då jag uti det hemliga gjord var; då jag skapad vardt nedre i jordene.
16 Me viste como un embrión, y ante tus ojos ya todos mis días estaban escritos; todos mis días ya estaban diseñados, antes de que ninguno de ellos comenzara.
Din ögon sågo mig, då jag ännu oberedd var; och alla dagar voro uti dine bok skrefne, de ännu varda skulle, och ingen af dem kommen var.
17 Dios, ¡Tus pensamientos son tan valiosos! para mí! ¡Juntándolos, no pueden ser contados!
Men huru kostelige äro för mig, Gud, dina tankar! O! huru stort är deras tal!
18 Si intentara contarlos, serían más que los granos de al arena en la playa. Sin embargo, cuando me levanto sigo contigo.
Skulle jag räkna dem, så vorde de flere än sanden. När jag uppvaknar, är jag ändå när dig.
19 Dios, ¡Si tan solo mataras a los impíos! ¡Asesinos, aléjense de mí!
Ack! Gud, att du dråpe de ogudaktiga, och de blodgirige ifrå mig vika måste.
20 Cuando hablan de ti son muy malos. Desde que son tus enemigos, utilizan tu nombre en vano.
Ty de tala om dig försmädeliga, och dine ovänner upphäfva sig utan sak.
21 Señor, ¿Acaso no odio yo a los que te odian? ¡Desprecio a aquellos que se rebelan en tu contra!
Jag hatar ju, Herre, de som dig hata, och mig förtryter om dem, att de sig emot dig sätta.
22 Los odio con tanta amargura, ¡Se han vuelto mis enemigos!
Jag hatar dem med rätt allvar; derföre äro de mig hätske.
23 Examíname cuidadosamente, ¡Oh, Dios! Para que puedas estar seguro de lo que verdaderamente siento. Revísame, para que puedas saber lo que realmente pienso.
Utransaka mig, Gud, och få veta mitt hjerta. Bepröfva mig, och förnim, huru jag menar det;
24 Por favor, muéstrame si estoy siguiendo alguna clase de ídolo, y guíame en el camino de la vida eterna.
Och se till, om jag på enom ondom väg är, och led mig på den eviga vägen.

< Salmos 139 >