< Salmos 132 >

1 Un cántico de los peregrinos que van a Jerusalén. Señor, acuérdate de David, y todo por lo que él pasó.
En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
2 Él hizo una promesa al Señor, un pacto al Dios de Jacob:
han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
3 “No iré a casa, no iré a la cama,
"Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
4 no me iré a dormir, ni tomaré una siesta,
jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
5 hasta que haya encontrado un lugar donde el Señor pueda vivir, un hogar para el Dios de Jacob”.
förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob."
6 En Efrata, oímos hablar del arca del pacto, y la encontramos en los campos de Yagar.
Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
7 Vayamos al lugar donde mora el Señor y postrémonos ante sus pies en adoración.
Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
8 Ven, Señor, y entra a tu casa, tú y tu arca poderosa.
Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
9 Que tus sacerdotes se revistan de bondad; que los que te son leales griten de alegría.
Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
10 Por el bien David, tu siervo, no le des a la espalda a tu ungido.
För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
11 El Señor le hizo una promesa solemne a David, una que él una rompería, “pondré a uno de tus descendientes en tu trono.
HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: "Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
12 Si tus hijos siguen mis leyes y los acuerdos que les enseñe, también sus descendientes se sentarán en el trono para siempre”.
Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
13 Porque el Señor ha escogido a Sión, y quiso hacer su trono allí, diciendo:
Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
14 “Esta siempre será mi casa; aquí es donde he de morar.
Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
15 Proveeré a las personas de la ciudad todo lo que necesiten; alimentaré al pobre.
Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
16 Revestiré a sus sacerdotes con salvación; y los que le son leales gritarán de alegría.
Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
17 Haré el linaje de David aún más poderoso. He preparado una lámpara para mi ungido.
Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
18 Humillaré a sus enemigos, pero las coronas que él use brillarán fuertemente”.
Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa."

< Salmos 132 >