< Proverbios 8 >
1 ¿No llama la sabiduría? ¿No alza su voz el entendimiento?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 En lo alto de la colina, se pone en pie junto al camino, y sobre en las encrucijadas.
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 A las puertas de la ciudad, en la entrada grita:
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 “¡Los estoy llamando a todos ustedes! ¡A todos los habitantes del mundo!
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Si eres inmaduro, aprende a crecer. Si eres tonto, aprende y vuélvete inteligente.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Escúchame porque tengo valiosas cosas que explicarte.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Yo digo lo correcto, porque digo la verdad y odio la maldad en todas sus formas.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Todas mis palabras son verdaderas, y ninguna es falsa ni engañosa.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Mis palabras son fáciles de entender para todo el que tiene entendimiento. Son rectas para el que tiene conocimiento.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Elige mi enseñanza por encima de la plata; elige el conocimiento más que el oro puro.
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 Porque la sabiduría es más valiosa que los rubíes. ¡Nada de lo que puedas desear se compara a ella!
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 “Yo, la sabiduría, vivo con las buenas decisiones. Sé como hallar el conocimiento y el discernimiento.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 Honrar al Señor significa aborrecer el mal. Por ello aborrezco el orgullo y la arrogancia, la conducta malvada y el decir mentiras.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Tengo el consejo y el buen juicio. Conmigo está la inteligencia y el poder.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Gracias a mi los reyes reinan, y los gobernantes emiten decretos justos.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Gracias a mi los líderes y nobles pueden gobernar, así como todos los que gobiernan con justicia.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Amo a los que me aman, y los que me buscan de corazón me encontrarán.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Conmigo está la riqueza y el honor, así como la riqueza y prosperidad duraderas.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 El fruto que produzco es mejor que el oro, incluso que el oro puro, y mi cosecha es mejor que la plata más fina.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Vivo con rectitud, y sigo los caminos de la justicia.
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 Yo otorgo riqueza a los que me aman, y lleno sus almacenes de tesoros.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 “El Señor me creó desde el principio. Fui creada antes que cualquier otra cosa.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 Fui formada hace mucho tiempo, desde el principio, y antes de que el mundo existiera.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Nací cuando no había profundidades en el océano, cuando no había fuentes de aguas.
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Nací antes de que se formaran las montañas y colinas,
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 aun antes de que él hiciera la tierra y sus campos, o siquiera el polvo de la tierra.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Estuve allí cuando los cielos fueron puestos en su lugar, cuando él dibujó el horizonte sobre el océano,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 cuando puso las nubes arriba en el cielo, y cuando creó las fuentes de los océanos.
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 Cuando estableció los límites del mar para que no se saliera más allá de su voluntad, y cuando estableció los fundamentos de la tierra.
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 En ese tiempo estaba a su lado, como maestro artesano. Lo alegraba todos los días, y yo sentía siempre alegría en su presencia.
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 Estuve muy feliz en el mundo que creó, y celebrábamos juntos con los seres humanos.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 “Ahora, hijos míos, escúchenme, porque los que siguen mis caminos son felices.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Escuchen mis instrucciones y sean sabios. No rechacen mi instrucción
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Felices son los que me escuchan, los que están pendientes en mi puerta para verme llegar.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Porque los que me encuentran, encuentran la vida, y son aceptados por el Señor.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 Pero los que no me encuentran se hacen daño a sí mismos, pues todos los que me aborrecen aman la muerte”.
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.