Lamentaciones 5
1 Señor, por favor, recuerda lo que nos ha pasado. ¡Míranos y date cuenta de cómo hemos sido humillados!
Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
2 La tierra que poseíamos ha sido entregada a extraños, nuestras casas han sido entregadas a extranjeros.
Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
3 Hemos perdido a nuestros padres y nuestras madres son viudas ahora.
Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
4 El agua que bebemos la tenemos que pagar, la leña nos sale cara.
Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
5 Como animales, nos llevan con arneses al cuello; Estamos agotados, pero no encontramos descanso.
Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
6 Nos aliamos con Egipto y Asiria para poder tener mucha comida.
Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
7 Nuestros antepasados pecaron y se han ido, pero nosotros estamos siendo castigados por sus pecados.
Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
8 Siervos de nuestro conquistador nos dominan; nadie puede salvarnos de su poder.
Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
9 Cuando buscamos comida, tomamos nuestras vidas en nuestras manos, a causa de los asaltantes armados en el desierto.
Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
10 Nuestra piel está caliente como un horno a causa de la fiebre provocada por el hambre.
Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
11 Violaron a las mujeres en Sión, a las vírgenes en las ciudades de Judá.
Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
12 A los príncipes los han colgado de las manos; no respetan a los ancianos.
Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
13 Los jóvenes son obligados a trabajar en los molinos de mano; los muchachos se tambalean bajo los fardos de leña.
Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
14 Los ancianos han abandonado sus lugares en la puerta de la ciudad; los jóvenes han dejado de tocar su música.
De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
15 Ya no hay alegría para nosotros; nuestro baile se ha convertido en luto.
Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
16 La corona ha caído de nuestra cabeza. ¡Qué desastre nos ha sobrevenido por haber pecado!
Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
17 Por todo esto, estamos enfermos del corazón; por todo esto, podemos apenas mirar;
Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
18 A causa del Monte Sion, que ha sido abandonado, y donde sólo los zorros deambulan.
för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
19 ¡Pero tú, Señor, vives para siempre! ¡Tú gobiernas por todas las generaciones!
Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
20 ¿Por qué nos has olvidado durante tanto tiempo? ¿Por qué nos has abandonado durante tantos años?
Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
21 Tráenos de regreso a ti, Señor, para que podamos volver a estar contigo. Por favor, restaura nuestras vidas a como era antes.
Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
22 ¿O es que nos has rechazado por completo? ¿Estás realmente enfadado con nosotros?
Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?
