Job 11
1 Entonces Zofar, el naamatita, comenzó a hablar y dijo:
Då svarade Zophar af Naema, och sade:
2 “¿Acaso no hay que responder a tantas palabras? ¿O se demuestra que una persona tiene razón por hablar mucho?
När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?
3 ¿Debería todo tu parloteo obligar a la gente a callarse? Cuando te burlas, ¿no debería alguien hacerte sentir avergonzado?
Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?
4 Tú has dicho: ‘Lo que enseño es la pura verdad’, y ‘a los ojos de Dios estoy limpio’.
Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.
5 Si tan solo Dios hablara y te lo dijera directamente,
Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;
6 porque entonces te explicaría los secretos de la sabiduría. La verdadera sabiduría tiene muchas caras. El trato de Dios hacia ti es mucho mejor de lo que merece tu culpa.
Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.
7 “¿Puedes descubrir los misterios de Dios? ¿Puedes descubrir toda la sabiduría del Todopoderoso?
Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?
8 Es más grande que los cielos, ¿qué puedes hacer? Es más profundo que el Seol, ¿qué puedes saber? (Sheol h7585)
Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol h7585)
9 Se extiende más allá de la tierra y es más ancho que el mar.
Längre än jorden, och bredare än hafvet.
10 Si Dios viene y encarcela a alguien, o reúne al tribunal para juzgarlo, ¿quién puede detenerlo?
Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?
11 Porque Dios sabe quiénes son los que engañan: cuando ve que alguien peca, él pone su atención en él.
Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?
12 Los tontos se volverán sabios cuando los asnos salvajes nazcan mansos!
En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.
13 “Pero si te arrepientes y extiende tus manos para rezarle,
Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;
14 si te deshaces de tus pecados y no dejas que la maldad continúe en tu vida,
Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;
15 entonces serás capaz de mantener la cabeza alta en la inocencia, estarás firme y sin miedo.
Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.
16 Olvidarás tu miseria, recordándola sólo como agua bajo el puente.
Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;
17 Tu vida brillará más que el sol del mediodía; incluso la oscuridad será como la mañana.
Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.
18 Tendrás confianza porque hay esperanza; estarás protegido y descansarás confiado.
Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.
19 Te acostarás a dormir sin que nadie te asuste, y muchos vendrán a pedir tu favor.
Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.
20 Pero los ojos de los malvados fallarán, no podrán escapar, y su única esperanza es la muerte”.
Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.
