< 2 Samuel 22 >
1 David cantó las palabras de este cántico al Señor el día en que el Señor lo salvó de todos sus enemigos y de Saúl.
Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
2 Entonces cantó: El Señor es mi roca, mi fortaleza y mi salvador.
Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
3 Él es mi Dios, mi roca que me protege. Él me protege del mal, su poder me salva, me mantiene seguro. Él es mi protector; es mi salvador; me libra de la violencia.
Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
4 Pido ayuda al Señor, merecedor de alabanza, y me salva de los que me odian.
Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
5 Las olas de la muerte me arrastran, las aguas de la destrucción me inundan;
Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
6 El sepulcro enrolló sus cuerdas en torno a mí; la muerte me tendió trampas. (Sheol )
Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig. (Sheol )
7 En mi desesperación invoqué al Señor; clamé a mi Dios. Él escuchó mi voz desde su Templo; mi grito de auxilio llegó a sus oídos.
När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
8 La tierra se estremeció, los cimientos de los cielos temblaron por su cólera
Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
9 Humo salía de sus narices, y fuego de su boca, carbones ardientes que ardían ante él.
Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
10 Apartó los cielos y descendió, con nubes oscuras bajo sus pies.
Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
11 Montado en un ser celestial voló, abalanzándose sobre las alas del viento.
Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
12 Se escondió en las tinieblas, cubriéndose con negras nubes de lluvia.
Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
13 De su resplandor brotaron carbones ardientes.
Af skenet för honom brann det med ljungande.
14 El Señor tronó desde el cielo; resonó la voz del Altísimo.
Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
15 Disparó sus flechas, dispersando a sus enemigos, los derrotó con sus rayos.
Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
16 El Señor rugió, y con el viento del aliento de su nariz se vieron los valles del mar y se descubrieron los cimientos de la tierra.
Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
17 Bajó su mano desde arriba y me agarró. Me sacó de las aguas profundas.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
18 Me rescató de mis poderosos enemigos, de los que me odiaban y eran mucho más fuertes que yo.
Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
19 Se abalanzaron sobre mí en mi peor momento, pero el Señor me sostuvo.
De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
20 Me liberó, me rescató porque es feliz conmigo.
Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
21 El Señor me recompensó por hacer lo correcto; me pagó porque soy inocente.
Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
22 Porque he seguido los caminos del Señor; no he pecado apartándome de mi Dios.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
23 He tenido presente todas sus leyes; no he ignorado sus mandamientos.
Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
24 Soy irreprochable a sus ojos; me guardo de pecar.
Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
25 El Señor me ha recompensado por hacer lo justo. Soy inocente ante sus ojos.
Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
26 Demuestras tu fidelidad a los que son fieles; demuestras integridad a los que son íntegros,
Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
27 Te muestras puro a los que son puros, pero te muestras astuto con los astutos.
Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
28 Tú salvas a los humildes, pero tus ojos vigilan a los soberbios para abatirlos.
Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
29 Tú, Señor, eres mi lámpara. El Señor ilumina mis tinieblas.
Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
30 Contigo puedo abatir una tropa de soldados; contigo, Dios mío, puedo escalar un muro de la fortaleza.
Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
31 El camino de Dios es absolutamente correcto. La palabra del Señor es digna de confianza. Es un escudo para todos los que acuden a él en busca de protección.
Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
32 Porque ¿quién es Dios sino el Señor? ¿Quién es la Roca, sino nuestro Dios?
Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
33 Dios me hace fuerte y me mantiene seguro.
Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
34 Me hace seguro como el ciervo, capaz de caminar por las alturas con seguridad.
Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
35 Me enseña a luchar en la batalla; me da la fuerza para tensar un arco de bronce.
Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
36 Me protege con el escudo de su salvación; su ayuda me ha engrandecido.
Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
37 Me diste espacio para caminar y evitaste que mis pies resbalaran.
Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
38 Perseguí a mis enemigos y los alcancé. No me devolví hasta haberlos destruido.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
39 Los derribé y no pudieron levantarse. Cayeron a mis pies.
Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
40 Me hiciste fuerte para la batalla; hiciste que los que se levantaron contra mí se arrodillaran ante mí.
Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
41 Hiciste que mis enemigos huyeran; destruí a todos mis enemigos.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
42 Ellos clamaron por ayuda, pero nadie vino a rescatarlos. Incluso clamaron al Señor, pero él no les respondió.
De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
43 Los convertí en polvo, como el polvo de la tierra. Los aplasté y los arrojé como lodo en la calle.
Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
44 Me rescataste de los pueblos rebeldes; me mantuviste como gobernante de las naciones: gente que no conocía ahora me sirve.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
45 Los extranjeros se acobardan ante mí; en cuanto oyen hablar de mí, me obedecen.
De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
46 Se desalientan y salen temblando de sus fortalezas.
De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
47 ¡El Señor vive! ¡Bendita sea mi Roca! ¡Alabado sea el Dios que me salva!
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
48 Dios me vindica, pone a los pueblos bajo mis pies,
Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
49 Y me libera de los que me odian. Me mantiene a salvo de los que se rebelan contra mí, me salva de los hombres violentos.
Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
50 Por eso te alabaré entre las naciones, Señor; cantaré alabanzas sobre lo que tú eres.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
51 Has salvado al rey tantas veces, mostrando tu amor fiel a David, tu ungido, y a sus descendientes por siempre.
Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.