Salmos 65

1 Al maestro de coro. Salmo de David. Himno. A Ti, oh Dios, es debida la alabanza en Sión, y a Ti se han de cumplir los votos.

För sångmästaren; en psalm; en sång av David. Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

2 A Ti, que oyes las plegarias, a Ti irá toda carne, a causa de los pecados.

Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

3 Prevalecen contra nosotros nuestras iniquidades, mas Tú las perdonas.

Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

4 Dichoso aquel a quien Tu elijas y atraigas, para que habite en tus atrios. Nos hartaremos de los bienes de tu casa y de la santidad de tu Templo.

Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

5 En tu justicia nos escuchas con estupendas señales, oh Dios salvador nuestro, esperanza de todos los confines de la tierra y de los más lejanos mares.

Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

6 Con tu fuerza consolidas los montes, revestido de poder.

du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

7 Sosiegas el furor de los mares, el estruendo de sus ondas y el tumulto de las naciones.

du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

8 Se estremecen ante tus portentos los que habitan los confines de la tierra. Tú llenas de alegría el Oriente y el Occidente.

De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

9 Has visitado la tierra, la has embriagado y colmado de riquezas. El río de Dios rebosa de aguas; Tú preparas sus trigales, aparejando la tierra,

Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

10 regando sus surcos, y allanando sus terrones; las ablandas con lluvias, y fecundas sus gérmenes.

Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

11 Coronas de benignidad el año, y tus huellas destilan grosura.

Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

12 Las praderas del desierto destilan, y los collados se visten de exultación.

Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.

13 Llenos están los campos de rebaños, y los valles se cubren de mieses; se alegran y cantan.

Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.