< Proverbios 19 >
1 Más vale el pobre que vive rectamente, que el rico fatuo y de lengua perversa.
Peziletlik yolda mangghan kembeghel, Hiyliger sözlük exmeqtin yaxshidur.
2 Es un mal si el alma carece de ciencia, pues tropieza el que anda precipitado.
Yene, gheyriti bar kishi bilimsiz bolsa bolmas; Aldirangghu yoldin chiqar.
3 La necedad le tuerce al hombre sus caminos, y luego murmura su corazón contra Yahvé.
Kishining exmeqliqi öz yolini astin-üstin qiliwéter; Shundaq turuqluq u könglide Perwerdigardin renjip aghrinar.
4 Las riquezas aumentan mucho el número de los amigos, el pobre, empero, es abandonado de su propio compañero.
Bayliq dostni köp qilar; Miskinler bar dostidinmu ayrilip qalar.
5 Testigo falso no quedará sin castigo, y no se librará el que profiere mentiras.
Yalghan guwahliq qilghan jazalanmay qalmas; Yalghan éytquchimu jazadin qutulalmas.
6 El dadivoso tiene muchos aduladores; todos son amigos del que da regalos.
Tola adem séxiydin iltipat közler; Sowghat bérip turghuchigha hemme kishi dosttur.
7 Si al pobre le aborrecen todos sus hermanos, ¡Cuánto más se alejarán de él sus amigos! Quiere ganarlos con palabras pero no están a su alcance.
Namratlashqandin qérindashlirimu zériker; Uning dostliri téximu yiraq qachar; Yalwurup qoghlisimu, ular tépilmas.
8 El que adquiere inteligencia ama su alma, quien se acomoda a la prudencia hallará la dicha.
Pem-parasetke érishküchi özige köyüner; Nurni saqlighan kishining bexti bolar.
9 El testigo falso no quedará impune, y el que propala mentiras perecerá.
Yalghan guwahliq qilghan jazalanmay qalmas; Yalghan éytquchimu halak bolar.
10 No está bien al necio una vida regalada, mucho menos a un esclavo el mandar a los príncipes.
Heshemetlik turmush exmeqqe yarashmas; Qulning emeldarlar üstidin höküm sürüshi téximu qamlashmas.
11 El hombre sabio detiene su ira; su gloria es olvidar las injurias.
Danishmenlik igisini asanliqche achchiqlanmaydighan qilar; Xataliqni yoputup kechürüsh uning shöhritidur.
12 Como rugido de león es la ira del rey; y su favor cual rocío sobre el césped.
Padishahning ghezipi shirning huwlishigha oxshash dehshetlik bolar; Uning shepqiti yumran ot-chöpke chüshken shebnemdek shérindur.
13 Dolor de su padre es el hijo insensato, y gotera continua la mujer rencillosa.
Exmeq oghul atisi üchün bala-qazadur; Urushqaq xotunning zarlashliri toxtimay témip chüshken tamche-tamche yéghin’gha oxshashtur.
14 Casa y riqueza se heredan de los padres, pero la mujer discreta es don de Yahvé.
Öy bilen mal-mülük ata-bowilardin mirastur; Biraq pem-parasetlik xotun Perwerdigarning iltipatidindur.
15 La pereza trae el sueño, y la indolencia el hambre.
Hurunluq kishini gheplet uyqugha gherq qilar; Bikar telep acharchiliqning derdini tartar.
16 Quien guarda los mandamientos, guarda su alma; mas el que menosprecia los caminos de (Yahvé) morirá.
[Perwerdigarning] emrige emel qilghan kishi öz jénini saqlar; Öz yolliridin hézi bolmighan kishi öler.
17 Quien se apiada del pobre, presta a Yahvé, el cual le recompensará su obra.
Kembeghellerge rehimdilliq qilghan, Perwerdigargha qerz bergen bilen barawerdur; Uning shepqitini [Perwerdigar] qayturar.
18 Castiga a tu hijo, pues hay esperanza; pero no te dejes llevar a darle muerte.
Perzentingning terbiyini qobul qilishigha ümidwar bolup, Uni jazalap terbiye bérip turghin; Lékin uni ölgüche xar bolsun dégüchi bolma.
19 El que mucho se aíra sufrirá penas, de las cuales aun cuando le libras has de sacarle siempre de nuevo.
Qehrlik kishi jaza tartar; Uni qutquzmaqchi bolsang, qayta-qayta qutquzushung kérek.
20 Escucha el consejo, y acepta la corrección, para que seas sabio en tu fin.
Nesihetni anglighin, terbiyeni qobul qilghin, Undaq qilghanda kéyinki künliringde dana bolisen.
21 Muchos proyectos hay en el corazón del hombre, pero siempre se cumple el designio de Yahvé.
Kishining könglide nurghun niyetler bar; Axirida peqet Perwerdigarning dalalet-hidayitidin chiqqan ish aqar.
22 Al hombre le gusta ser compasivo; más vale ser pobre que mentiroso.
Kishining yéqimliqi uning méhir-muhebbitidindur; Miskin bolush yalghanchiliqtin yaxshidur.
23 El temor de Yahvé conduce a la vida; así queda (el hombre) satisfecho y libre de todo mal.
Perwerdigardin eyminish kishini hayatqa érishtürer; U kishi xatirjem, toq yashap, bala-qaza chüshürülüshidin xaliy bolar.
24 El haragán mete su mano en el plato, pero no la lleva a su boca.
Hurun qolini sunup qachigha tiqqini bilen, Ghizani aghzigha sélishqimu hurunluq qilar.
25 Castiga al burlador, y se hace cuerdo el necio; amonesta al sensato y entenderá la sabiduría.
Hakawurgha qilin’ghan tayaq jazasi saddigha qilin’ghan ibrettur; Yorutulghan kishige bérilgen tenbih, Uning bilimini téximu ziyade qilar.
26 Quien maltrata a su padre y echa de sí a su madre, es un hijo desvergonzado y sin honor.
Atisining mélini bulighan, Anisini öyidin heydep chiqarghan, Reswaliq, iza-ahanet qaldurghuchi oghuldur.
27 Hijo mío, si dejas de oír consejos, te desviarás de las palabras de la sabiduría.
I oghul, nesihetke quliqingni yupuruwalsang, Eqilning telimliridin yiraqlashqiningdur.
28 El testigo perverso se ríe de la justicia; y la boca de los impíos se traga la iniquidad.
Peskesh guwahchi adaletni mazaq qilghuchidur; Yaman ademning aghzi rezillikni yutar.
29 Los castigos han sido hechos para los burladores, y los azotes para las espaldas de los insensatos.
Hakawurlar üchün jazalar teyyardur, Exmeqlerning dümbisige uridighan qamcha teyyardur.