Proverbios 16
1 Del hombre es preparar el corazón, mas la respuesta de la lengua viene de Yahvé.
En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
2 Todos los caminos parecen limpios a los ojos del hombre, pero es Dios quien pesa los espíritus.
Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
3 Encomienda a Yahvé tus planes, y tendrán éxito tus proyectos.
Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
4 Todo lo ha creado Yahvé para su fin, aun al impío para el día aciago.
Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
5 Todo altivo de corazón es abominación para Yahvé, será castigado indefectiblemente.
All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
6 Con misericordia y fidelidad se expía la culpa, y con el temor de Dios (el hombre) se aparta del mal.
Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
7 Cuando los caminos de un hombre son agradables a Yahvé, Este reconcilia con él a sus enemigos.
Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
8 Mejor poco con justicia, que grandes ganancias con injusticia.
Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
9 El corazón del hombre proyecta sus caminos, pero Yahvé dirige sus pasos.
Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
10 Los labios del rey pronuncian oráculos; no peca su boca cuando dicta sentencia.
Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
11 Balanza y platillos justos son de Dios, y obra suya son todas las pesas de la bolsa.
Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
12 Aborrecen los reyes a los malhechores, pues la justicia es el apoyo del trono.
Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
13 Placen a los reyes los labios justos, y les agradan los que hablan con rectitud.
Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
14 La ira del rey anuncio es de muerte; pero el varón sabio la aplaca.
Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
15 El semblante alegre del rey significa vida, y su favor es como nube de lluvia primaveral.
När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
16 Adquirir sabiduría vale más que el oro, y mejor que la plata es poseer la inteligencia.
Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
17 La senda de los justos es huir del mal; guarda su alma el que guarda sus pasos.
De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
18 La soberbia precede a la caída, y la altivez de espíritu a la ruina.
Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
19 Mejor ser humilde con los humildes, que repartir despojos con los soberbios.
Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
20 El que está atento a la palabra, saca provecho, y el que confía en Yahvé es dichoso.
Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
21 El sabio de corazón es llamado prudente; y la dulzura en el hablar aumenta los frutos de la enseñanza.
En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
22 Fuente de vida es la sabiduría para quien la posee pero el castigo del necio es su necedad.
Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
23 El corazón del sabio es maestro de su boca, en sus labios crece la doctrina.
Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
24 Panal de miel son las palabras amables; delicia del alma y medicina de los huesos.
Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
25 Camino hay que al hombre le parece recto, pero en su remate está la muerte.
Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
26 El que se afana, para sí se afana; a esto le estimula su boca.
Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
27 El hombre perverso se cava la desventura; sobre sus labios hay como llamas de fuego.
En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
28 El hombre depravado provoca contiendas, y el chismoso siembra discordia entre los amigos.
En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
29 El inicuo halaga a su prójimo y así lo lleva por malos caminos.
En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
30 Cuando uno guiña los ojos maquina maldades, y cuando se muerde los labios, las lleva a cabo.
Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
31 Corona de gloria es la canicie, se la halla en el camino de la justicia.
Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
32 El hombre sosegado es superior al valiente, y el que es señor de sí vale más que el conquistador de una ciudad.
En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
33 En el regazo se echan las suertes, pero de Yahvé depende toda decisión.
Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
