Lamentaciones 3

1 Yo soy el hombre que ha experimentado la aflicción bajo la vara de la ira de (Dios).

Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.

2 Me llevó y me hizo andar en tinieblas, y no en luz.

Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.

3 No cesa de volver contra mí su mano todo el día.

Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.

4 Ha consumido mi carne y mi piel, ha roto mis huesos;

Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.

5 ha construido contra mí, me ha cercado de amargura y dolor.

Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.

6 Me colocó en lugar tenebroso, como los muertos de ya hace tiempo.

I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.

7 Me tiene rodeado por todos lados, y no puedo salir; me ha cargado de pesadas cadenas.

Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.

8 GUIMEL. Aun cuando clamo y pido auxilio obstruye Él mi oración.

Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.

9 GUIMEL. Cierra mi camino con piedras sillares, trastorna mis senderos.

Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.

10 Fue para mí como oso en acecho, como león en emboscada;

En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.

11 torció mis caminos y me destrozó, me convirtió en desolación;

Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.

12 tendió su arco, y me hizo blanco de sus saetas.

Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.

13 Clavó en mi hígado las hijas de su aljaba;

Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.

14 soy el escarnio de todo mi pueblo, su cantilena diaria.

Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.

15 Me hartó de angustias, me embriagó de ajenjo.

Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.

16 Me quebró los dientes con cascajo, me sumergió en cenizas.

Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.

17 Alejaste de mi alma la paz; no sé ya lo que es felicidad;

Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.

18 por eso dije: “Pereció mi gloria y mi esperanza en Yahvé.”

Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."

19 Acuérdate de mí aflicción y de mi inquietud, del ajenjo y de la amargura.

Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!

20 Mi alma se acuerda sin cesar y está abatida dentro de mí;

Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.

21 meditando en esto recobro esperanza.

Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:

22 HET. Es por la misericordia de Yahvé que no hayamos perecido, porque nunca se acaban sus piedades.

HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.

23 HET. Se renuevan cada mañana; grande es tu fidelidad.

Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.

24 “Yahvé es mi porción, dice mi alma, por eso espero en Él.”

HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.

25 Bueno es Yahvé para quien en Él espera, para el que le busca.

HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.

26 Bueno es aguardar en silencio la salvación de Yahvé.

Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.

27 Bueno es para el hombre llevar el yugo desde su juventud.

Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.

28 Siéntese aparte en silencio, pues (Dios) se lo ha impuesto;

Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.

29 ponga en el polvo su boca; quizá haya esperanza;

Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.

30 ofrezca la mejilla al que le hiere, hártese de oprobio.

Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.

31 Porque no para siempre desecha el Señor;

Ty Herren förkastar icke för evig tid;

32 después de afligir usa de misericordia según la multitud de sus piedades;

utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.

33 pues no de buena gana humilla El, ni aflige a los hijos de los hombres.

Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.

34 ¿Acaso el Señor no está viendo cómo son pisoteados todos los cautivos de la tierra?

Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,

35 ¿Cómo se tuerce el derecho de un hombre ante la faz del Altísimo?

att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,

36 ¿Cómo se hace injusticia a otro en su causa?

att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?

37 ¿Quién puede decir algo, y esto se realiza sin la orden de Yahvé?

Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?

38 ¿No proceden de la boca del Altísimo los males y los bienes?

Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?

39 ¿Por qué se queja el hombre viviente? (Quéjese) más bien de sus propios pecados.

Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?

40 “Examinemos y escudriñemos nuestros caminos y convirtámonos a Yahvé.

Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.

41 Alcemos nuestro corazón, con nuestras manos, a Dios en el cielo.

Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.

42 Hemos pecado, y hemos sido rebeldes; Tú no has perdonado.

Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.

43 Te cubriste de tu ira y nos perseguiste, mataste sin piedad;

Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.

44 pusiste una nube delante de Ti para que no penetrase la oración;

Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.

45 nos convertiste en desecho y basura en medio de las naciones.

Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.

46 Abren contra nosotros su boca todos nuestros enemigos;

Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.

47 nos amenazan el terror y la fosa, la devastación y la ruina;

Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.

48 Mis ojos derraman ríos de agua por el quebranto de la hija de mi pueblo.

Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.

49 Se deshacen mis ojos sin cesar en continuo llanto,

Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,

50 hasta que Yahvé levante la vista y mire desde el cielo.

till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.

51 Mis ojos me consumen el alma por todas las hijas de mi ciudad.

Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.

52 Como a ave me dieron caza los que me odian sin motivo,

Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.

53 me encerraron en la cisterna, pusieron sobre mí la losa,

De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.

54 las aguas subieron por encima de mi cabeza, y dije: “Perdido estoy.”

Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."

55 Desde lo más profundo de la fosa invoqué tu nombre;

Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.

56 Tú oíste mi voz. ¡No cierres tus oídos a mis suspiros, a mis clamores!

Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.

57 Cuando te invoqué te acercaste y dijiste: “No temas.”

Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."

58 Tú, Señor, defendiste mi alma, salvaste mi vida,

Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.

59 Tú ves, oh Yahvé, mi opresión; hazme justicia;

Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.

60 ves todos sus deseos de venganza, todas sus maquinaciones contra mí.

Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.

61 Tú, oh Yahvé, oíste todos sus insultos, todas sus tramas contra mí,

Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.

62 las palabras de mis enemigos, y cuanto maquinan contra mí siempre.

Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.

63 Mira, cuando se sientan y cuando se levantan, soy yo el objeto de sus canciones.

Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.

64 Tú les darás, oh Yahvé, su merecido, conforme a la obra de sus manos.

Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.

65 Cegarás su corazón, los (cubrirás) con tu maldición;

Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.

66 los perseguirás con furor y los destruirás debajo del cielo, oh Yahvé.

Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.