< Job 26 >
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “¡Cómo sabes ayudar tú al flaco, y sostener el brazo del que carece de fuerza!
Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
3 ¿Qué consejo has dado al falto de sabiduría? ¿qué plenitud de saber has ostentado?
Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
4 ¿A quién dirigiste estas palabras? ¿y de quién es el espíritu que procede de tu boca?
Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
5 Hasta los muertos tiemblan, bajo las aguas con sus habitantes.
Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
6 El mismo scheol está ante Él desnudo, y el abismo carece de velo. (Sheol )
Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol )
7 Él tendió el septentrión sobre el vacío, y colgó la tierra sobre la nada.
Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
8 Él encierra las aguas en sus nubes, y no se rompen las nubes bajo su peso.
Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
9 Él impide la vista de su trono, tendiendo sobre Él su nube.
Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
10 Trazó un círculo sobre el haz de las aguas, hasta donde linda la luz con las tinieblas.
En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
11 Las columnas del cielo tiemblan, y se estremecen a una amenaza suya.
Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
12 Con su poder revuelve el mar, y con su sabiduría machaca al monstruo.
Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
13 Con su soplo hizo serenos los cielos, y su mano formó la fugaz serpiente.
Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
14 Esto es solo el borde de sus caminos, es un leve susurro que hemos oído de Él; pues el trueno de su poder ¿quién podría comprenderlo?”
Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?