Sabuurradii 66
1 Dadka dhulka oo dhammow, Ilaah farxad ugu qayliya,
En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
2 Oo ammaanta magiciisa ku gabya, Ammaantiisana qurxiya.
Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
3 Ilaah waxaad ku tidhaahdaan, Shuqulladaadu cabsi badanaa! Weynaanta xooggaaga aawadiis ayaa cadaawayaashaadu isugu kaa dhiibi doonaan.
Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
4 Dadka dhulka oo dhammu adigay ku caabudi doonaan, Wayna kuu gabyi doonaan, Magacaagay u gabyi doonaan. (Selaah)
All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. (Sela)
5 Bal kaalaya, oo arka shuqullada Ilaah, Xagga binu-aadmiga wuxuu ku sameeyey waa cabsi badan yihiin.
Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
6 Wuxuu baddii ka dhigay dhul engegan, Oo iyagu webiga dhexdiisa waxay ku mareen lug, Oo halkaasaan isaga ku rayraynay.
Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
7 Isagu weligiisba wuxuu ku taliyaa xooggiisa, Oo indhihiisuna waxay fiiriyaan quruumaha, Haddaba caasiyiintu yaanay kor isu qaadin. (Selaah)
Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. (Sela)
8 Dadyahow, Ilaaheenna ammaana, Oo codka ammaantiisa ha la maqlo,
Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;
9 Kaasoo nafteenna nolol ku haya, Oo cagaheennana aan u oggolayn in la dhaqdhaqaajiyo.
Den våra själ vid lif behåller, och låter våra fötter icke slinta.
10 Waayo, Ilaahow, adigu waad na imtixaantay, Oo waxaad noo tijaabisay sida lacagta loo tijaabiyo.
Ty, Gud, du hafver försökt oss, och pröfvat oss, såsom silfver pröfvadt varder.
11 Waxaad na gelisay shabagga dabinka ah, Oo waxaad simaha naga saartay culaab weyn.
Du hafver fört oss uti häktelse; du hafver lagt en tunga på våra länder.
12 Dad baad madaxa naga saartay, Oo waxaannu dhex galnay dab iyo biyo, Laakiinse ugudambaysta waxaad na keentay meel barwaaqo ah.
Du hafver låtit komma menniskor öfver vårt hufvud. Vi äre komne i eld och i vatten; men du hafver utfört oss, och vederqvickt oss.
13 Haddaba anigu gurigaaga waxaan la soo geli doonaa allabaryo la gubo, Oo waxaan kuu oofinayaa nidarradaydii
Derföre vill jag med bränneoffer gå in uti ditt hus, och betala dig mina löften;
14 Bushimahaygu ay ku hadleen, Oo afkaygu sheegay markii aan dhibaataysnaa.
Såsom jag mina läppar upplåtit hafver, och min mun talat hafver, i mine nöd.
15 Oo waxaan allabaryo la gubo kuugu soo bixinayaa xoolo buurbuuran Iyo wanan iyo fooxood, Oo waxaan kuu soo bixin doonaa dibiyo iyo orgiyo. (Selaah)
Jag vill göra dig fet bränneoffer af brändom vädrom; jag vill offra oxar och bockar. (Sela)
16 Kulli intiinna Ilaah ka cabsataay, kaalaya oo maqla, Oo waxaan sheegayaa wuxuu naftayda u sameeyeye.
Kommer hit, hörer till, alle I som Gud frukten; jag vill förtälja, hvad han mine själ gjort hafver.
17 Isagaan afkayga ugu qayshaday, Oo waxaan ku ammaanay carrabkayga.
Till honom ropade jag med min mun, och prisade honom med mine tungo.
18 Haddaan dembi qalbigayga ku arkay, Sayidku ima uu maqleen,
Om jag något orätt förehade i mitt hjerta, så, vorde Herren mig ej hörandes.
19 Laakiinse sida runta ah Ilaah waa i maqlay, Oo codkii baryadaydana dhegtuu u dhigay.
Derföre hörer mig Gud, och aktar uppå min bön.
20 Mahad waxaa leh Ilaaha Aan baryadayda diidin oo aan naxariistiisana gees iga marin.
Lofvad vare Gud, den mina bön icke förkastar, eller vänder sina godhet ifrå mig.
