Baroorashadii Yeremyaah 5
1 Rabbiyow, bal xusuuso wixii nagu soo degay. Ka fiirso oo bal eeg caydii nalagu caayay.
Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
2 Dhaxalkayagii waxaa helay shisheeyayaal. Guryahayagiina waxaa iska qaatay ajnabiyo.
Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
3 Waxaannu nahay agoommo, aabbayaal ma lihin, Oo hooyooyinkayana carmallay noqdeen
Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
4 Biyahayagii lacag baannu ku cabnay, Oo qoryahayagiina waa nalaga iibiyey.
Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
5 Kuwii na eryanayayna way na gaadheen, Waannu daalan nahay oo nasasho ma lihin.
Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
6 Waxaannu gacanta u dhiibannay Masriyiinta Iyo reer Ashuur si aannu kibis uga dheregno.
Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
7 Aabbayaashayo waa dembaabeen, mana joogaan, Oo annagaa xumaatooyinkoodii xambaarannay.
Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
8 Addoommaa noo taliya, Oo mid gacantooda naga samatabbixiyaana ma jiro,
Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
9 Waxaannu kibistayada ku helnaa naftayadoo aan biimayno, Waana seefta cidlada aawadeed.
Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
10 Haraggayagii wuxuu u madoobaaday sidii foorno oo kale, Waana kulaylkii abaarta daraaddiis.
Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
11 Naagihii Siyoon dhexdeedaa lagu kufsaday, Hablihii bikradaha ahaana magaalooyinka dalka Yahuudah waa lagu kufsaday.
Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
12 Amiirradii gacmahoodaa lagu deldelay, Oo odayaashiina lama sharfin.
Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
13 Barbaarradii dhagaxshiidkay qaadeen, Oo carruurtiina rarkii qoryaha bay la kufeen.
Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
14 Odayaashii iridday ka joogsadeen, Oo barbaarradiina muusikadoodii farahay ka qaadeen.
De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
15 Farxaddii qalbigayagay ka dhammaatay, Oo cayaartayadiina baroorashay u rogmatay.
Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
16 Taajkii madaxayaguu ka dhacay. Annagaa iska hoognay, waayo, waannu dembaabnay!
Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
17 Taas darteed qalbigayagu wuu itaal darnaaday. Oo waxyaalahaas aawadoodna indhahayagii way arag darnaayeen.
Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
18 Maxaa yeelay, Buur Siyoon waa cidlowday, Oo dawacooyin baa ku dul socda.
för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
19 Rabbiyow, weligaaba sida boqor baad u fadhidaa, Oo carshigaaguna ab ka ab buu waaraa.
Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
20 Haddaba bal maxaad weligaaba noo illowdaa, Oo maxaad wakhti dheer noo dayrisaa?
Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
21 Rabbiyow, xaggaaga noo soo celi, oo waannu soo noqon doonnaa. Maalmahayagana sida kuwii hore oo kale nooga dhig.
Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
22 Laakiinse dhammaantayoba waad na diidday. Oo aad baad noogu cadhootay.
Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?
