Ayuub 41
1 War bahalbadeedka Lewiiyaataan la yidhaahdo miyaad jillaab kalluun ku soo bixin kartaa? Carrabkiisase ma hoos baad xadhig ugu adkayn kartaa?
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 Ma sankiisaad xadhig ku xidhi kartaa? Mase daankiisaad jillaab ku duleelin kartaa?
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 Isagu ma aad buu kuu baryi doonaa? Mase hadal macaan buu kugula hadli doonaa?
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 Ma axdi buu kula dhigan doonaa, Si aad addoon uga dhigatid weligiisba?
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 Ma waxaad isaga ula cayaari doontaa sidaad shimbir ula cayaartid oo kale? Miyaadse gabdhahaaga u xidhi doontaa?
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Kalluumaystayaashu miyey isaga iibin doonaan? Mase baayacmushtariyaasha bay u qaybin doonaan?
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 Haraggiisa miyaad hotooyin ka buuxin kartaa? Madaxiisase miyaad warmaha kalluunka lagu qabsado ka buuxin kartaa?
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 Gacantaada isaga kor saar, Markaas dagaalka xusuuso, oo mar dambe saas yeeli maysid!
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 Bal eeg, in isaga la qabto rajo ma leh, Xataa haddii isaga la arko, sow hoos loo dhici maayo?
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Ma jiro mid ku dhaca inuu isaga kiciyo, Haddaba waa ayo kan aniga i hor istaagi kara?
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 Bal yaa hore wax ii siiyey oo aan haatan u celiyaa? Waxa samada ka hooseeya oo dhan anigaa leh.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 Anigu ka aamusi maayo waxa ku saabsan addimmadiisa, Ama itaalkiisa xoogga leh, ama jidhkiisa quruxda badan.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 Haddaba bal yaa dharkiisa kore ka furan kara? Oo bal yaa gowsihiisa soo geli kara?
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 Bal yaa albaabbada wejigiisa furi kara? Ilkihiisa aad baa looga cabsadaa.
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 Qolfihiisa adag waa wuxuu ku kibro, Oo waxay isugu wada xidhan yihiin sida wax shaabad lagu adkeeyo.
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 Midba midda kale way ku dhow dahay, Oo innaba dabaylu dhexdooda kama dusi karto.
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 Middoodba midda kale way haysataa, Oo way isku wada dheggan yihiin, oo innaba lama kala fujin karo.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 Hindhisooyinkiisa waxaa ka soo widhwidha iftiin, Oo indhihiisuna waa sidii kaaha waaberiga.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 Afkiisa waxaa ka soo baxa wax ololaya, Oo waxaa ka soo duula dhimbiilo dab ah.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 Dulalka sankiisa qiiq baa ka soo baxa Sida dheri karaya iyo cawsduur ololaya.
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 Neeftiisu dhuxulay shiddaa, Oo olol baa afkiisa ka soo baxa.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 Luquntiisu xoog bay leedahay, Oo cabsina hortiisay ku booddaa.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 Duudduubyada jidhkiisu way isku wada dheggan yihiin, Wayna ku adag yihiin oo innaba lama dhaqaajin karo.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 Qalbigiisu wuxuu u adag yahay sida dhagax oo kale, Hubaal wuxuu u adag yahay sida dhagaxa shiidka ee hoose.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 Markuu sara joogsado ayay kuwa xoogga badanu baqaan, Oo naxdin daraaddeed ayay la waashaan.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 In kastoo lagula kaco seef, Iyo waran, iyo fallaadh, iyo hoto, kolleyba waxba kama tari karaan.
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 Isagu birta wuxuu ku tiriyaa sida caws engegan oo kale, Naxaastana wuxuu ku tiriyaa sida qori bololay.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 Fallaadhu isaga ma eryi karto, Oo dhagaxyada wadhafkuna waxay isaga u noqdaan sidii xaab oo kale.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 Budhadhkuna waxay isaga la yihiin sidii xaab oo kale, Oo hotada ruxmashadeedana wuu ku qoslaa.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Boggiisa hoose waa sida dheryo burburradooda afaysan, Oo wuxuu dhoobada ugu kor dhaqaaqaa sida gaadhi hadhuudh lagu tumo.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 Isagu moolkuu u kariyaa sidii dheri oo kale, Oo baddana wuxuu ka dhigaa sida weel cadar ku jiro oo kale.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 Xaggiisa dambe wuxuu noqdaa jid wax ka iftiimo, Oo moolkana waxaa loo maleeyaa sidii cirro oo kale.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 Dhulka ma joogo mid sidiisa oo kale, Oo cabsila'aan la abuuray.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 Isagu wuxuu fiiriyaa waxyaalaha sare oo dhan, Oo inta kibirsan oo dhan boqor buu u yahay.
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
