Maliko 9
1 Yesu walapitilisha kubambileti, “Cakubinga ndamwambilishingeti, popele pano, mpobali nabambi beti bakabule kufwa kabatana babubona Bwami bwa Lesa kabwisa ne ngofu.”
Och han sade till dem: Sannerliga säger jag eder, någre äro ibland dem som här stå, de der icke skola smaka döden, tilldess de få se Guds rike komma med kraft.
2 Mpopalapita masuba asanu ne bumo, Yesu walamanta Petulo ne Jemusi ne Yohane ne kuya nabo pa mulundu utali pabonka, kopeloko ciwa ca Yesu walasanduka kabalangilisha ne menso abo.
Och efter sex dagar tog Jesus Petrum, Jacobum och Johannem till sig; och hade dem allena upp på ett högt berg afsides, och vardt förklarad för dem.
3 Balabona mwinjila wakendi ncowalatatika kubemba, walabemba kupita byakufwala bilibyonse ibyo muntu mbyelela kucapa pano pacishi capanshi ne kubitubisha.
Och hans kläder vordo klar, och ganska hvit såsom snö, att ingen färgare på jordene kan göra dem så hvit.
4 Yesu walaboneka kuli beshikwiya kabandika ne Mose ne Eliya.
Och dem syntes Elias med Mose, och de talade med Jesu.
5 Petulo mpwalaboneco walamba kuli Yesu eti, “Bashikwiyisha, caina kwambeti mpotuli pano, neco twibake mishasha itatu, umo ube wenu, naumbi ube wa Mose, kayi naumbi ube wa Eliya.”
Då svarade Petrus, sägandes till Jesum: Rabbi, här är oss godt att vara; låt oss göra här tre hyddor, dig en, Mosi en, och Elie en.
6 Nsombi Petulo walabula cakwamba pakwinga bonse balaba ne buyowa bunene.
Men han visste icke hvad han sade; ty de voro häpne vordne.
7 Likumbi lyalesa kubafwekelela popelapo, ne liswi lyalanyumfwika mulikumbi akwambeti, “Uyu e Mwaname ngonsuni. Kamumunyumfwilani!”
Och en sky kom, som öfverskyggde dem; och en röst kom utaf skyn, och sade: Denne är min käre Son; honom hörer.
8 Mpobalacebukila uku ne uku beshikwiya aba balabonowa Yesu kaliyenka, nabambi mbwambanga nabo kucana paliya.
Och i det samma som de sågo sig om, sågo de ingen vara der när dem, utan allena Jesus.
9 Mpobalikuselela kufuma pa mulundu, Yesu walabambilisheti, “Ncomulabono kamutaya mwambileko muntu uliyense, mpaka panyuma pa kupunduka kubafu kwa Mwana Muntu.”
Men då de gingo neder af berget, böd han dem, att de skulle ingom säga hvad de sett hade, förr än menniskones Son vore uppstånden ifrå de döda.
10 Maswi awa balasunga mucali mwabo, nomba balikabepushana palwabo eti, “Sena kupunduka kubafu nkwalambanga Yesu uku kulapandululunga cani?”
Och de behöllo det ordet när sig, och befrågade emellan sig, hvad det skulle vara, att han sade: uppstå ifrå de döda.
11 Neco beshikwiya balamwipusha Yesu eti, “Nipacebo cini beshikwiyisha Milawo ncobakute kwambileti welela kwisa cakutanguna ni Eliya?”
Och de sporde honom, sägande: Hvad är det, som de Skriftlärde säga, att Elias måste komma först?
12 Nendi Yesu walabakumbuleti, “Nicakubinga Eliya welela kwisa cakutanguna, ne kubamba bintu byonse, nsombi kwalembweconi sha Mwana Muntu kwambeti welela kucana mapensho mangi ne kumukana?
Men han svarade, och sade till dem: Elias skall ju komma först, och sätta all ting i lag igen; och att menniskones Son skall mycket lida, och föraktad varda, såsom skrifvet är.
13 Ame ndamwambilingeti Eliya wesakendi, ne bantu bensa kendi ciliconse ncobayandanga kwinsa, mbuli nceca lembwa mu Mabala.”
Men jag säger eder: Elias är kommen, och de gjorde honom allt det de ville, såsom skrifvet var om honom.
14 Mpobalabwelela kwalashala beshikwiya nabambi, balabona likoto lya bantu bangi kabali babashinguluka kabatotekeshanya ne beshikwiyisha Milawo.
Då han kom till sina Lärjungar, såg han mycket folk omkring dem, och de Skriftlärda disputerande med dem.
15 Bantu bonse balakankamana mpobalamubona Yesu, balamufwambila kuya kumushisha.
Och straxt allt folket såg honom, vordo de häpne; och lupo till och helsade honom.
16 Nendi Yesu walabepusha beshikwiya, “Inga nipacebo cini mpomulatotekeshanyanga ne bantu aba?”
Och han sporde de Skriftlärda: Hvad disputeren I med dem?
17 Muntu umo walikuba mulikoto lyabantu walakumbuleti, “Bashikwiyisha, ndalete kulinjamwe mwaname mutuloba ukute mushimu wabucibulu.
Och en af folket svarade, och sade: Mästar, jag hafver haft min son hit till dig, den der hafver en stum anda;
18 Ukute kumwuwishila panshi, ne kupula mapofu kumulomo, ne kutatika kukokota meno, kulikonse nkolamwikatili, ukute ubula ne ngofu. Neco ndanga ndambili beshikwiya benu kwambeti baupulishemo, nomba cilabalili.”
Och då han tager honom fatt, far han illa med honom; och han fradgas, och gnisslar med sina tänder, och förtvinar. Jag talade med dina Lärjungar, att de skulle drifva honom ut; och de kunde icke.
19 Nendi Yesu walabambileti, “Mawe! Ninjikale nenu kwa masuba angaye amwe musemano wabula lushomo ndimulekeleleni cindi citali aconi? Kamumuletani kuli njame”.
Då svarade han honom, och sade: O I otrogna slägte; huru länge skall jag vara när eder? Huru länge skall jag lida eder? Leder honom hit till mig.
20 Naboyo balamutwala kuli Yesu. Nomba mushimu waipa mpowalamubona Yesu, mwana mutuloba usa walamuwisha panshi ne kufulumuka fulumuka uku kapula lipofu ku mulomo.
Och de ledden fram till honom. Då anden fick se honom, straxt for han illa med honom; och föll neder på jordena, och välte sig, och fradgades.
21 Yesu walepusha baishi kwambeti, “Inga cilamanta cindi citali cilyeconi mwana kalicisa?” Baishi balambeti, “Kufuma kubutwanike,
Då sporde han hans fader till: Huru länge är, sedan detta kom honom uppå? Då sade han: Utaf barndom.
22 Pakwinga tunkanda twingi mushimuwu ukute kuyanda kumushina, pakumuwala pa mulilo. Kayi ne mu menshi. Na ngamwinsapo ciliconse! Kamutunyumfwilako luse mutunyamfweko.”
Och han hafver ofta kastat honom i elden, och i vattnet, att han måtte förgöra honom; men förmår du något, så varkunna dig öfver oss, och hjelp oss.
23 Yesu walambeti, “Inga mulambilinga cani eti na ngamwinsapo ciliconse? Cintu ciliconse cinga kukonsheka kuli uyo ukute lushomo.”
Jesus sade till honom: Om du tro kan; all ting äro möjelig honom, som tror.
24 Nabo baishi popelapo balolobesha ne kwambeti, “Ndashoma, nomba kamunyamfwani pakubula lushomo kwakame!”
Och straxt ropade drängens fader, med gråtande tårar, sägandes: Herre, jag tror; hjelp mina otro.
25 Yesu pakubona likoto lya bantu lyalikwisa lubilo apo mpobalikuba, walawambila mwabukalu mushimuwo walikumwalisha kunyumfwa ne kwamba walambeti, “Obe mushimu wabucibulu fuma mu muntu uyu kotakabwelamo kayi!”
När Jesus såg, att folket lopp till med, näpste han den orena andan, och sade till honom: Du ande, döfver och dumbe, jag bjuder dig, gack ut af honom, och gack intet mer härefter in uti honom.
26 Neco mushimuwo walolobesha ne kumunyukumuna cangofu mwanoyo, ne kupulamo, nomba walaboneketi citumbi, cakuwinseti bantu balikubapo balambeti, “Lafu!”
Så ropade anden, och for ganska illa med honom, och gick ut. Och han vardt som han hade varit död; så att månge sade: Han är död.
27 Nomba Yesu walamwikata kucikasa kumunyamfwilisha kupunduka neco walapunduka.
Då tog Jesus honom vid handena, och reste honom upp; och han stod upp.
28 Lino Yesu mpwalengila mung'anda, beshikwiya bakendi balatatika kumwipusha kumbali, “Inga afwe catwalilangeconi kupulisha mushimu usa?”
Och när han kom hem i huset, frågade hans Lärjungar honom afsides: Hvi förmådde icke vi utdrifva honom?
29 Yesu walakumbuleti, “Paliya cintu nacimbi celela kukonsha kupulisha mushimu wa mushobowu, nsombi mupailo.”
Sade han till dem: Detta slägtet kan med ingen ting utfara, utan med bön och fasto.
30 Yesu ne beshikwiya bakendi mpobalafumako balapitilila mu cibela ca Galileya, pakwinga nkabalikuyandeti bantu benshibeti lapitinga.
Och de gingo dädan, och vandrade genom Galileen; och han ville icke, att någor skulle vetat.
31 Pakwinga walikwiyisha beshikwiya bakendi eti, “Mwana Muntu nakatwalwe mu makasa abantu, beti bakamushine, nomba nakapunduke pa busuba bwa butatu.”
Ty han underviste sina Lärjungar, och han sade till dem: Menniskones Son skall varda öfverantvardad i menniskors händer, och de skola döda honom; och då han är dödad, skall han på tredje dagen uppstå.
32 Beshikwiya baliya kunyumfwishisha ncali kwamba maswi awa, kayi balikutina kumwipusha.
Men de förstodo intet hvad han sade, och torde icke spörja honom.
33 Yesu pamo ne beshikwiya bakendi mpobalashika ku Kapelenawo, balengila mung'anda, walabepusheti, “Inga mwatotekeshanyanga cani pomwesanga munshila?”
Så kom han till Capernaum; och när han var kommen i huset, sporde han dem: Hvad handladen I eder emellan i vägen?
34 Balo balamwena tonto, pakwinga mpobesanga munshila batotekeshanyanga kuyanda kwinshiba mukulene pakati pabo niyani.
Men de tigde; förty de hade handlat emellan sig i vägen, hvilken af dem ypperst var.
35 Neco Yesu walekala panshi nekubakuwa bonse beshikwiya likumi ne babili, ne kubambileti “Namuntu layandanga kuba mutanshi abe wakupwililisha pali bonse, kayi abe musha wa bonse.”
Och då han hade satt sig, kallade han de tolf, och sade till dem: Hvilken som vill den främste vara, han skall vara ytterst af allom, och allas tjenare.
36 Yesu walamanta mwana ne kumwimanika pakati pabo ne kumufukata ne kubambileti,
Och så tog han ett barn, och ställde det midt ibland dem. Och då han hade tagit det i sin famn, sade han till dem:
37 “Uliyense latambulunga mwana ulyeti uyu pacebo canjame, ekwambeti latambulu ame. Kayi uyo latambulunga ame, latambulunga Bata abo balantuma ame.”
Hvilken som anammar ett sådant barn i mitt Namn, han anammar mig; och hvilken mig anammar, han anammar icke mig, utan honom som mig sändt hafver.
38 Yohane walambeti, “Bashikwiyisha twabona muntu kapulisha mushimu waipa kasebensesha lina lyenu, nomba afwe twamukanisha kwambeti nkelela kwinseco pakwinga nte umo wa njafwe sobwe.”
Men Johannes svarade honom, sägandes: Mästar, vi sågom en utdrifva djeflar uti ditt Namn, och han följer oss icke; och vi förböde honom det, efter han icke följer oss.
39 Nendi Yesu walambeti, “Kamutamukanisha sobwe, pakwinga paliya welela kwinsa bintu bya ngofu mbulibyo kusebensesha lina lyakame welela kayi kungalukila cabwangu bwangu.
Då sade Jesus: Förbjuder honom icke; ty ingen är den som gör krafter i mitt Namn, som snarliga kan tala ondt på mig;
40 Pakwinga uyo labulunga kutoteka afwe uli kulubasu lwetu.
Förty den der icke är emot oss, han är med oss.
41 Nicakubinga pakwinga uyo lamupanga nkomeshi ya menshi akunwa, pacebo cakwambeti mobakame, cakubinga nteti akabule kupewa cilambo celela.”
Men hvilken som gifver eder dricka en bägare vatten, i mitt Namn, derföre att I Christo tillhören, sannerliga säger jag eder, han skall ingalunda mista sin lön.
42 Nsombi uliyense lapambulunga bana bashoma aba pa nshila yalulama, ingaciba cena kumusungilila cilibwe cinene munshingo ne kumuwala mu lwenje.
Och hvilken som förargar en af de små, som tro på mig, bättre vore honom, att vid hans hals hängdes en qvarnsten, och han bortkastades uti hafvet.
43 Neco na cikasa cakobe cilakwipishinga ucitimbule, cilicena kuya kucana buyumi kokute cikasa cimo kupita kuwalwa mu gehena mu mulilo utashimiki kokute makasa onse abili. (Geenna g1067)
Nu, om din hand vore dig till förargelse, hugg henne af. Bättre är dig enhändtan ingå uti lifvet, än att du hafver två händer, och far till helvetet, uti evig eld; (Geenna g1067)
44 Kopeloko mapila eshi kubapensha nkafu, kayi nawo mulilo weshukabatentenga nteti ukashimikenga sobwe.
Der deras matk icke dör, och elden icke utsläckes.
45 Kayi na mwendo wakobe ula kwipishinga pa utimbule, pakwinga cilicena kuya kucana buyumi kokute mwendo umo kupita kuba ne myendo ibili ne kuwalwa mu gehena. (Geenna g1067)
Och om din fot vore dig till förargelse, hugg honom af. Dig är bättre, att du ingår uti lifvet halter, än att du hafver två fötter, och varder kastad till helvetet, uti evig eld; (Geenna g1067)
46 Kopeloko mapila eshikubapensha nkafu, kayi nawo mulilo weshukabatentenga nteti ukashimikenga sobwe.
Der deras matk icke dör, och elden icke utsläckes.
47 Kayi na linso lyakobe lilakwipishinga, koli kolobolamo ne kulitaya, pakwinga cili cena kuya kwingila mu Bwami bwa Lesa ne liso limo, kupita kuwalwa mu Gehena kokute menso onse abili. (Geenna g1067)
Och om ditt öga vore dig till förargelse, rif det ut. Bättre är dig, att du enögder ingår uti Guds rike, än att du skulle hafva tu ögon, och bortkastas i helvetes eld; (Geenna g1067)
48 Kopeloko mapila eshi kubapensha nkafu, kayi nawo mulilo weshukabatentenga nteti ukashimikenga sobwe
Der deras matk icke dör, och elden icke utsläckes.
49 “Pakwinga uliyense nakaswepeshewe ne mulilo mbuli mulumbo ncokute kuswepeshewa ne mucele.
Ty hvar och en måste med eld saltad varda, och allt offer måste med salt saltas.
50 Mucele waina, nomba na mucele usambuluka niyani kayi welela kubwesheti unyumfwike mbuli ncowabanga pakutanguna? Kamubani ne cintu cishikumuswepeshewa mubuymi mbuli mucele. Kamwikalani mu lumuno pakati penu.”
Salt är ett godt ting; hvar nu saltet mister sin sälto, hvarmed skall man salta? Hafver salt uti eder, och hafver frid emellan eder inbördes.
