Maliko 8
1 Paliyawa kupita cindi citali sobwe, kayi bantu bangi balabungana kuli Yesu, nomba nkabalikukute cakulya, Yesu walakuwa beshikwiya bakendi ne kubambileti,
Uti de dagar, då folket var ganska mycket, och hade intet det de äta kunde, kallade Jesus till sig sina Lärjungar, och sade till dem:
2 “Ndanyumfwilinga luse bantu aba, pakwinga balekala ne njame kwa masuba atatu, kwabula cakulya.
Jag varkunnar mig öfver folket; ty de hafva nu i tre dagar töfvat när mig, och hafva intet äta;
3 Na ndibambileti benga kwabo kabali ne nsala, nibawisukenga mu nshila, pakwinga nabambi bafuma kutali.”
Och om jag låter dem fastande gå hem, gifvas de upp i vägen; ty somlige utaf dem voro komne långväga.
4 Beshikwiya bakendi balamwipusheti, “Nikupeyo muntu nkwelela kucana shinkwa wingi wakulyesha aba bantu bonse mucisuwa muno?”
Och hans Lärjungar svarade honom: Hvar tager man bröd här i öknene, der man dem med mätta kan?
5 Nendi Yesu walabepusheti, “Inga mukuteko shinkwa ungaye?” Nabo balakumbuleti, “Usanu ne ubili.”
Då sporde han dem: Huru mång bröd hafven I? Svarade de: Sju.
6 Lino walabambila bantu kwambeti bekale panshi. Neco walamanta shinkwa usanu ne ubili, walalumbaisha Lesa, walakomauna, nekupa beshikwiya bakendi kwambeti bayabile likoto lya bantu. Naboyo balensa copeleco.
Och han böd folket sätta sig ned på jordena; och han tog de sju bröd, tackade, bröt, och gaf sina Lärjungar; att de skulle lägga dem fram; och de lade fram för folket.
7 Kayi balikukute tunswi twakubelengowa, walalumbaisha Lesa ne kubambileti nato batuyabe.
Hade de ock några små fiskar; och då han välsignat hade, bad han ock lägga dem fram.
8 Neco bonse balalya ne kwikuta, cakwinseti balayowela bishikulaka panshi ne kwisusha mitanga inene inene isanu ne ibili.
Så åto de, och vordo mätte; och de togo upp sju korgar med aflefvor, som öfver voro.
9 Palikuba bantu bashika pepi myanda makumi ana, Yesu balabambileti benga kwabo.
Och de der ätit hade, voro vid fyratusend; och så lät han fara dem.
10 Popelapo Yesu, walatanta mubwato pamo ne beshikwiya bakendi ne kuya ku cibela ca Dalamanuta.
Och straxt steg han till skepps med sina Lärjungar, och kom intill de landsändar Dalmanutha.
11 Kopeloko kwalashika Bafalisi balatatika kutotekeshana ne Yesu. Balikuyandeti ababoneshe chinshibisho chishikufumina kwilu pakuyanda kumwelekesha.
Och de Phariseer gingo ut, och begynte disputera med honom, frestande honom, och begärande af honom tecken af himmelen.
12 Yesu walashinshimuka mumoyo wakendi, walambeti, “Sena niciyani musemanowu colayandilinga kubona cinshibisho? Cakubinga ndambangeti, musemanowu nteti ukapewepo chinshibisho ciliconse sobwe.”
Då suckade han i sinom Anda, och sade: Hvi söker detta slägtet tecken? Sannerliga säger jag eder: Desso slägte skall intet tecken gifvas.
13 Mpwalambeco walabashiya ne kutanta bwato kuya kutala kwa lwenje.
Så gaf han dem öfver; och gick åter i skeppet, och for utöfver.
14 Nomba, balalubako kumanta shinkwa wingi, neco nkabalikukute ciliconse mubwatomo, nsombi shinkwa umowa.
Och de hade förgätit taga bröd, så att de hade icke mer än ett bröd med sig i skeppet.
15 walabacenjesheti, “Calukani menso! Cetukani ne cishikufufumusha ca Bafalisi ne ca Helode.”
Då böd han dem, sägandes: Ser till, vakter eder för de Phariseers surdeg, och för Herodis surdeg.
16 Neco balatatika kukangana umo ne munendi pa nkani yakubula shinkwa.
Och de tänkte hit och dit, sägande emellan sig: Det äret, vi hafve intet bröd.
17 Yesu pakwinshibeco, walabambileti, “Inga mulakanganangeconi pa nkani yakubula shinkwa. Sena mpaka pacindi cino nkamuna munyumfwishisha ne kwinshiba bupandulushi bwakendi? Sena myoyo yenu icili mungubi?
Då Jesus det förnam, sade han till dem: Hvad bekymren I eder, att I hafven icke bröd? Kunnen I ännu intet akta, eller förstå? Hafven I ännu edor hjerta förblindadt?
18 Nambi menso mulinawo sena nkamulabonesheshenga? Matwi mulinao sena nkamulanyumfwishishinga? Sena nkamulanukunga?
Hafvandes ögon, och sen intet? och hafvandes öron, och hören intet?
19 Pasa mpondala komauna shinkwa usanu kwambeti ndyeshe batuloba myanda makumi asanu, sena mwalesusha mitanga ingaye ya byashalapo?” Beshikwiya bakumbuleti, “Likumi ne ibili.”
Och minnens I icke, då jag bröt fem bröd ibland femtusend, huru många korgar upptogen I fulla med aflefvor? Sade de: Tolf.
20 Yesu walabepusheti “Mpondalakomauna shinkwa usanu ne ubili ne kulyesha batuloba myanda makumi ana, mwalesusha mitanga ingaye?” Balakumbuleti “Isanu ne ibili”
Och då jag bröt sju bröd ibland fyratusend, huru många korgar upptogen I utaf de aflefvor? De sade: Sju.
21 Popelapo walambeti, “Sena nkamuna mwinshiba ncocilapandululunga?”
Och han sade till dem: Hvi förstån I då intet?
22 Yesu ne beshikwiya bakendi balashika ku Betisaida, uku bantu balamuletela muntu washipilwa, balamupapatila kwambeti amwikatekowa muntuyo.
Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom.
23 Popelapo Yesu walamwikata muntu washipilwa pacikasa nekuya nendi kunsa kwa munshi walamusankila mata mumenso ne kubika makasa palyendiye, ne kumwipusheti “Sena pali ncolabonongaponga?”
Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg.
24 Muntu washipilwa usa walakapula ne kukumbuleti, “Ee ndabononga bantu balendendenga.” Nomba balabonekengeti, “bitondo.”
Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä.
25 Kayi Yesu walabika makasa pamenso a muntu usa, neco walakapula nekutatika kubona. Walaba cena ne kuboneshesha cena bintu byonse.
Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla.
26 Yesu walamwambileti koya kucomwenu, ne kumwambilisheti, “Kotabwela mumunshiwu.”
Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne.
27 Yesu ne beshikwiya bakendi pacindici balaya ku minshi yaku Kaisaleya waku Filipi. Mpobalikuya munshila, Yesu walabepusheti, “Inga bantu balambangeti njame bani?”
Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara?
28 Balo beshikwiya bakendi balamukumbuleti, “Bambi balambangeti njamwe Yohane Mubatishi, nabambi balambangeti njamwe Eliya. Nsombi nabambi balambangeti, njamwe umo wabashinshimi bakulukulu.”
De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna.
29 Yesu walabepusheti, “Inga amwe mulambangeti njame bani?” Petulo walakumbuleti, “Amwe Njamwe Klistu Mupulushi Wasalalwa ne Lesa.”
Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus.
30 Neco Yesu walabambileti, “Kamutambilapo muntu uliyense shanjame.”
Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom;
31 Yesu popelapo walatatika kubeyisha beshikwiya bakendi kwambeti, “Mwana Muntu welela kunyumfwa bishikubaba, kupenshewa ne kukanwa ne beshimilumbo milumbo, ne bashikwiyisha milawo ne kumushina. Nsombi pabusuba bwatutatu, nakapundushiwe kubafu.”
Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen.
32 Yesu walabambila makani awa pantangalala. Nomba nendi Petulo walamutwala Yesu pa lubasu ne kumukansa.
Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom.
33 Nendi Yesu walacebuka ne kulangila kwalikuba beshikwiya bakendi nabambi, ne kumucancalila Petulo mwabukalu eti. “Koyoko Satana obe, pakwinga miyeyo yakobe niya buntu, nteyo miyeyo ya Lesa sobwe!”
Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer.
34 Panyuma pakendi, Yesu walakuwa likoto lya bantu pamo ne beshikwiya bakendi, nekubambileti, “Muntu layandanga kunkonka ame alikane mwine, kayi alibambile kupeshewa, ne kufwa cebo ca kunkonkela.
Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
35 Pakwinga uliyense layandanga kupulusha buyumi bwakendi mwine, nakabutaye. Nomba uyo latayanga buyumi bwakendi pa cebo cakame, ne pacebo ca makani awa ayina, cakubinga nendi nakabupulushe.
Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla.
36 Inga caina cilipo nicipeyo na muntu uba ne bintu byonse bili pacishi capanshi, nomba ubutaya buyumi bwakendi butapu?
Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ?
37 Inga nicani ico muntu ncelela kutika kwambeti buyumi bwancinencine butapu?
Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må?
38 Abo balanyumfwilinga insoni ne maswi akame pamenso abantu babula lushomo, kayi babwipishi, bopelabo Mwana Muntu nakabanyumfwile insoni akesanga pamo ne bangelo mu Mulemu bwa Baishi.”
Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
