< Incito 8 >
1 Nendi Saulo walasuminisheti balenshi cena kumushina. Kufuma busuba bopelobo mapensho mu mubungano waku Yelusalemu alatatika. Bashoma bonse, kufunyakowa batumwa, balamwaikila mubimpansha byonse bya Yudeya ne Samaliya.
Saulus billigte die Ermordung des Stephanus. An jenem Tag brach eine große Verfolgung los gegen die Gemeinde in Jerusalem; und alle, mit Ausnahme der Apostel, zerstreuten sich über ganz Judäa und Samaria.
2 Batuloba nabambi balibenga kuli Lesa ebalamubika Stefano mumanda ne kumulila mwakwetelwa.
Einige fromme Heiden, die zum Judentum übergetreten waren, bestatteten Stephanus und hielten ihm zu Ehren eine große Totenklage.
3 Saulo walatatika kononga mubungano. Walikwingila mu ng'anda ne ng'anda, kekata batuloba ne batukashi bonse pamo ne kubawala mujele.
Saulus aber wütete gegen die Gemeinde: er drang in die Häuser ein, schleppte Männer und Weiber weg und ließ sie ins Gefängnis werfen.
4 Bashoma basa balamwaika, balaya kukambauka Mulumbe Waina konse nkobalikuya.
Die Zerstreuten zogen im Land umher und verkündigten das Wort.
5 Nendi Filipo walakashika ku Samaliya, kaya kubakambaukila bantu bakopeloko makani a Klistu Mupulushi Walaiwa.
So kam Philippus in die Stadt Samaria und predigte dort von Christus.
6 Makoto abantu mpobalanyumfwa maswi ngalikwamba Filipo, ne kubona bishikukankamanisha mbyalikwinsa, balakutikisheti banyumfwishishe cena.
Die Bewohner zeigten einmütig Teilnahme für die Worte des Philippus, als sie ihm zuhörten und die Wunderzeichen sah, die er tat.
7 Pakwinga ne mishimu yaipa yalikupula mubantu bangi kaibilikisha. Batontola biso ne balema myendo balikusengulwa.
Denn mit lautem Geschrei fuhren unreine Geister von vielen Besessenen aus, auch zahlreiche Gelähmte und Krüppel wurden gesund.
8 Neco bantu balikuba mu munshi usa balakondwa.
Darüber herrschte große Freude in jener Stadt.
9 Mu munshi wa Samaliya, mwalikuba muntu naumbi, lina lyakendi Shimoni, walikuba mung'anga walikukondwelesha bene Samaliya bonse, muntu walikulibanda mwineti walemekwa.
Nun hatte schon länger ein Mann, mit Namen Simon, in der Stadt Zauberei getrieben und die Einwohner Samarias in Staunen versetzt; denn er gab sich für etwas Großes aus.
10 Bantu bayampuwo ne bantu bulyo bonse, balikumunyumfwila kabaya kwambeti, “Shimoni uyu ningofu sha Lesa nshobakute kwambeti ngofu shinene.”
Alle, klein und groß, hielten ihn hoch und sprachen: "Der Mann ist Gottes Kraft, ja die Kraft, die man die große nennt."
11 Balikumukonkela konkela, pakwinga kwacindi citali walikubakondwelesha ne bung'anga bwakendi.
Sein Einfluß auf die Leute war deshalb so groß, weil er sie lange Zeit mit seinen Zauberkünsten betört hatte.
12 Nomba pacindi Filipo mpwalikukambauka Mulumbe Waina wa Bwami bwa Lesa, kayi ne lina lya Yesu Klistu, bantu balashoma ne kubatishiwa, batuloba ne batukashi.
Als nun Philippus die Frohe Botschaft von Gottes Königreich und dem Namen Jesu Christi verkündigte, wurden die Leute gläubig, und Männer und Weiber ließen sich taufen.
13 Nendi Shimoni mung'anga usa walashoma, ne kubatishiwa. Popelapo walatatika kwenda pamo ne Filipo, pakwinga walakankamana pakubona bishikukamanisha ne bingashilo byangofu mbyalikwinsa Filipo.
Auch Simon ward gläubig und empfing die Taufe. Von da an war er ein steter Begleiter des Philippus, und als er die Zeichen und großen Wunder sah, die da geschahen, war er vor Staunen außer sich.
14 Batumwa basa balashala mu Yelusalemu, mpobalanyumfweti bene Samaliya balatambulu maswi a Lesa, balatumako Petulo ne Yohane.
Als die Apostel in Jerusalem erfuhren, Samaria habe das Wort Gottes angenommen, da sandten sie Petrus und Johannes dorthin.
15 Mpobalashika, balatatika kupailila basa bashoma kwambeti batambule Mushimu Uswepa.
Diese kamen und beteten für die Gläubigen, daß sie den Heiligen Geist empfingen.
16 Pacindico paliya muntu naba umo walikuba latambulupo Mushimu Uswepa pakati pabo nekukabeti balikuba babatishiwa mulina lya Mwami Yesu.
Denn er war noch auf keinen einzigen von ihnen gefallen, sondern sie waren nur in den Namen des Herrn Jesus getauft.
17 Lino Petulo ne Yohane mpobalabika makasa palyendibo, balatambula Mushimu Uswepa.
Da legten ihnen die beiden Apostel die Hände auf, und sie empfingen den Heiligen Geist.
18 Shimoni usa mpwalaboneti Mushimu Uswepa ulatambulwa, mpobalabikwa makasa ne batumwa basa, walapulisha mali kwambeti abape.
Als Simon sah, daß durch die Handauflegung der Apostel der Heilige Geist gegeben wurde, bot er ihnen Geld an
19 Walambeti, “Kamumpako ngofu ishi, kwambeti nenjame ngondabiki makasa palyendiye, utambula Mushimu Uswepa.”
und sprach: "Gebt mir auch diese Macht, daß jeder, dem ich die Hände auflege, den Heiligen Geist empfange!"
20 Petulo walamukumbuleti, “Koya ulobe pamo ne mali akobe. Sena ulayeyengeti ngofu sha Lesa nishakula ne mali?
Petrus antwortete ihm: "Dein Geld fahre mit dir ins Verderben, weil du gemeint hast, Gottes Gabe lasse sich mit Geld erkaufen!
21 Muncito iyi, obe uliyamo lubasu sobwe, pakwinga moyo wakobe nkawalulama pamenso a Lesa.
Du hast daran nicht Teil noch Erbe. Denn dein Herz ist nicht aufrichtig vor Gott.
22 Ecebo cakendi sanduka, leka caipa ncolayeyenga. Senga Mwami Lesa kwambeti akulekeleleko manjeyaulwa aipa ali mumoyo wakobe.
Bekehre dich nun von dieser deiner Bosheit und bete zum Herrn: vielleicht findest du Vergebung für das, was du in deinem Herzen vorhast.
23 Pakwinga ndakubono kwambeti ukute munyono waipa, wasungililwa ku bwipishi.”
Denn ich sehe, du bist voll Gift und Galle und von den Ketten der Ungerechtigkeit gebunden."
24 Apo Shimoni usa walambeti, “Kamumpaililako kuli Mwami Lesa kwambeti kacitenshika kuli njame ncomulamba.”
Da antwortete Simon: "Betet ihr für mich zum Herrn, daß nichts von dem mich treffe, was ihr geredet habt!"
25 Mpobalapwisha kupa bukamboni ne kukambauka maswi a Lesa, Petulo ne Yohane balabwelela ku Yelusalemu. Balikabaya kukambauka Mulumbe Waina muminshi ingi ya bene Samaliya.
Als die beiden Apostel ein feierliches Zeugnis abgelegt und das Wort des Herrn verkündigt hatten, kehrten sie nach Jerusalem zurück und predigten (auf dem Weg dahin) in vielen samaritischen Orten die Frohe Botschaft.
26 Mungelo wa Lesa walamwambila Filipo, “Nyamuka, koya kucibela cakumusansa, ukonke nshila ilafumunga ku Yelusalemu kuya ku Gaza nshila isa yapita mucinyika.”
Unterdes sprach ein Engel des Herrn zu Philippus: "Mache dich auf und gehe um die Mittagszeit auf die Straße, die von Jerusalem nach Gaza hinabführt!" — Der Weg ist einsam. —
27 Cakubinga Filipo walanyamuka, walaya. Walakumanya mwendeleshi wa ku Itopiya muntu walikupewa bulemu, walikusunga nkomwa ya mali a mfulumende ya mwami mutukashi Kandasi wa ku Itopiya. Walikufumina ku Yelusalemu nkwalaya kukambilila Lesa.
Philippus machte sich auf und ging hin. Nun hatte gerade ein Mann aus Äthiopien, der als Großschatzmeister ein hoher Würdenträger der äthiopischen Königin Kandaze war, Jerusalem besucht, um dort anzubeten.
28 Pacindici walikubwelela kucomwabo kali wekala mung'ola, kabelenga libuku lya mushinshimi Yesaya.
Der war jetzt auf dem Heimweg: er saß in seinem Wagen und las den Propheten Jesaja.
29 Mushimu Uswepa walamwambila Filipo, “Koya ku ng'ola isa, wendenga pepi nayo.”
Da sprach der Geist zu Philippus: "Geh hin und mache dich heran an diesen Wagen!"
30 Filipo walafwambila kung'ola isa, walanyumfwa mwendeleshi usa kabelenga libuku lya mushinshimi Yesaya. Filipo walamwipusheti, “Nkambo, Sena mulanyumfwishishinga mabala ngomulabelengenga?”
Als Philippus hin eilte, hörte er, wie der Äthiopier den Propheten Jesaja las. Da fragte er ihn: "Verstehst du denn auch, was du liest?"
31 Mwendeleshi usa walakumbuleti, “Ha! Nganyumfwisheconi kwabula muntu naumbi lapandululunga?” Mpwalapwa kwambeco walamusengeti, “Kotanta mung'ola twendele pamo.”
Er antwortete: "Wie sollte ich das können, ohne daß es mir einer erklärt?" Dann lud er Philippus ein, sich zu ihm in den Wagen zu setzen.
32 Awa e Maswi a mu Mabala a Lesa ngalikayakubelenga, “Walikubeti mbelele ilatanguninwanga kuya kushiniwa, eti mwana mbelele wamwena tonto pa kumucesa bweya. Uliya kwambapo nambi liswi limo.
Er las aber gerade den Schriftabschnitt: Man hat ihn wie ein Schaf zur Schlachtbank hingeführt; und wie ein Lamm vor seinem Scherer stumm ist, so hat er seinen Mund nicht aufgetan.
33 Balamunyansha, kayi baliya kumombolosha mubululami. Paliya muntu eshakambe shamukowa wakendi, pakwinga buyumi bwakendi bulatimbulwa pacishi capanshi kwakubula kushiyapo mwana.”
In seiner Niedrigkeit ward ihm gerechter Urteilsspruch versagt. Wer kann seine Zeitgenossen (in ihrer Bosheit) schildern? Denn man hat sein Leben von der Erde ausgerottet.
34 Popelapo Mwendeleshi usa walepusha Filipo, “Kamung'ambilako, inga mushinshimi lambanga bani? Sena lalyambanga mwine, nambi lambanga shamuntu naumbi?”
Der Schatzmeister fragte Philippus: "Ich bitte dich, sage mir, von wem redet der Prophet diese Worte: von sich selbst oder von einem anderen?"
35 Popelapo Filipo walatatika kumukambaukila Mulumbe Waina wa Yesu kutakila pa Mabala a Lesa ngalikubelengapo.
Da tat Philippus seinen Mund auf und, ausgehend von dieser Schriftstelle, verkündigte er ihm die Frohe Botschaft von Jesus.
36 Kabacenda pamo munshila, balashika pamusena naumbi mpobalacana menshi. Mwendeleshi usa walambeti, “Ntawa menshi apa. Sena pacili nacimbi celela kunkanisha kubatishiwa?”
Als sie die Straße weiterfuhren, kamen sie zu einem Wasser. Da sagte der Schatzmeister: "Hier ist ja Wasser, was steht meiner Taufe im Weg?"
37 Filipo walakumbuleti, “Ngamubatishiwa na mulashomo ne moyo wenu wonse.” Usa mwendeleshi walambeti, “Ndashoma kwambeti Yesu Klistu ni Mwanendi Lesa.”
38 Popelapo mwendeleshi walemanika ng'ola. Bonse babili, Filipo ne mwendeleshi usa, balaya mumenshi, neco Filipo walamubatisha.
Er ließ nun den Wagen halten, und beide, Philippus und der Schatzmeister, stiegen hinein in das Wasser, und Philippus taufte ihn.
39 Mpobalikufuma mumenshi, Mushimu wa Lesa walamunyamunapo Filipo. Mwendeleshi usa uliya kumubonapo Filipo kayi, nomba Mwendeleshi usa walapitilisha bulwendo bwakendi kaliwakondwa.
Als sie wieder aus dem Wasser gestiegen waren, entrückte des Herrn Geist den Philippus. Der Schatzmeister sah ihn nicht mehr. Doch freudig zog er seines Weges weiter.
40 Filipo walacaniketi uli ku Azoto. Walapitana mucishi conse kakambauka Mulumbe Waina muminshi yonse mpaka walashika ku Kaisaleya.
Philippus aber trat in Asdod auf. Von dort zog er von Stadt zu Stadt und verkündigte überall die Frohe Botschaft. So kam er nach Cäsarea.