Incito 7
1 Lino, Mukulene wa Beshimilumbo walamwipusha Stefano, “Sena bintu ibi ni byakubinga?”
Då sade den öfverste Presten: Hafver detta sig ock så?
2 Nendi walakumbuleti, “Kamunyumfwani bamatata ne mobanse bame! Lesa wabulemu walabonekela kuli mushali wetu mukulukulu Abulahamu mpwalikwikala ku Mesopotamiya, katanalongela ku Halani.
Då sade han: I män, bröder och fader, hörer härtill. Härlighetenes Gud syntes vårom fader Abraham, medan han var i Mesopotamien, förr än han bodde i Haran;
3 Walamwambileti, ‘Fuma mucishi cakobe, ushiye banse bobe, wenga kucishi nceti ndikuleshe.’
Och sade till honom: Gack utu ditt land, och ifrå dine slägt; och kom i det land, som jag vill visa dig.
4 Walafuma mucishi ca Akaladayo nekuya kwikala ku Halani. Baishi mpobalafwa, Lesa walamufunyako ne kumuleta mucishi cino ncomwekalamo lelo.
Då for han ut af de Chaldeers land, och bodde i Haran; och dädan, då hans fader var död, lät han föra honom hit i detta land, der I nu uti bon;
5 Lesa uliya kumupako nakaba kabela kang'ana kacishici kuba kakendi mwine. Nsombi walamulayeti, cishi conseci nicikabe cakendi ne bashikulu bendi, nikukabeti nkalikukute mwana pacindico.
Och gaf honom ingen arfvedel härinne, icke en fot bredt. Och han lofvade honom, att han skulle honom det gifva till att besitta, och hans säd efter honom, den tid han ännu inga barn hade.
6 Lesa walamwambileti, ‘Bashikulu bobe nibakabe basha mucishi cabwensu moti bakapenshewe kwa byaka myanda ina.’
Men Gud sade alltså: Din säd skall varda främmande, uti främmande land; och de skola hafva dem under sig i träldom, och fara illa med dem, i fyrahundrade år.
7 Kayi Lesa walambeti, ‘Ame ninkape mulandu mushobo uyo weti ukabasunge busha. Balo nibakapule mucishico ne kwisa kunkambilila pamusena uno.’
Och det folk, som de tjena skola, vill jag döma, sade Gud; och sedan skola de gå derut, och skola tjena mig i detta rum.
8 Lesa walapangana ne Abulahamu, ne kumupa cingashilo ico ecando cakupalulwa. Neco Abulahamu walamupalula Isake mwanendi, kakute masuba asanu ne atatu akusemwa. Neye Isake walapalula Yakobo mwanendi, neye Yakobo walapalula banabendi bali likumi ne babili, abo ebamashali betu bakulukulu.
Och han gaf honom omskärelsens förbund; och han födde Isaac, och omskar honom på åttonde dagen; och Isaac födde Jacob; och Jacob födde de tolf Patriarcher.
9 Abo bamashali betu balamunyonokela Yosefe mukwabo, balamulisha busha ku Injipito. Nsombi Lesa walikuba nendi,
Och de Patriarcher sålde Joseph, för afunds skull, in uti Egypten; och Gud var med honom.
10 cakwinseti, walamupulusha mu mapensho akendi onse. Walamupa mano alenshisha kwambeti, Mwami Falawo waku Injipito amuyande, kayi walamubika Yosefe kuba muntu shikwendelesha cishi ca Injipito, kayi mukulene shikulangilila pamukowa wakendi Falawo wonse.
Och han halp honom utur all hans bedröfvelse, och gaf honom nåd och visdom inför Pharao, Konungen i Egypten; och han satte honom till höfvitsman öfver Egypten, och öfver allt sitt hus.
11 Nomba mwalaba nsala mucishi conse ca Injipito ne Kenani, bantu balapenga, ne bamashali betu kumo balabula cakulya.
Så kom hunger öfver hela Egypti land och Canaan, och stor tvång; och våre fäder funno ingen födo.
12 Yakobo mpwalanyumfweti ku Injipito kuli cakulya, walatumako banabendi bamashali betu. Ubu bwalikuba bulwendo bwabo bwakutanguna.
Men då Jacob hörde, att uti Egypten var korn, sände han våra fäder första gången ut.
13 Pabulwendo bwabo bwacibili, Yosefe walaliyubulula kubakwabo, kayi walamwinshibisha Mwami Falawo shabanse bendi bonse.
Och då han åter sände dem ut, vardt Joseph känder af sina bröder; och Pharao vardt undervist om Josephs slägt.
14 Yosefe walabakuwa baishi ba Yakobo, pamo ne banse bendi. Bonse pamo balikuba bantu makumi asanu ne abili ne basanu.
Då sände Joseph, och kallade sin fader Jacob till sig, och all sin slägt, till fem och sjutio själar.
15 Yakobo walaya kwikala ku Injipito pamo ne bamashali betu basa. Bonse balafwila kopeloko.
Och Jacob for ned till Egypten; och blef död, han och våre fäder;
16 Bitumbi byabo byalakabikwa ku Sekemu, kunamaumbwe awo Abulahamu ngwalaula ne mali kubana bendi Hamoli ku Sekemu.
Och vordo förde till Sichem, och lades i griften, som Abraham köpt hade, för penningar, af Hemors barn, som var Sichems ( son ).
17 “Cindi mpocalashika pepi kwambeti Lesa akwanilishe cipangano ncalambila Abulahamu, mushobo wetu wali kauli ulafulu mu Injipito.
Då nu tiden tillstundade om löftet, om hvilket Gud hade svorit Abraham, växte folket, och vardt förökadt uti Egypten;
18 Panyuma pakendi kwalapyana Mwami naumbi mu Injipito walikubula kumwinshiba Yosefe.
Tilldess der uppkom en annar Konung, den intet visste af Joseph.
19 Mwami uyo walaupita panshi mushobo wetu, walatatika kupensha bamashali betu, pakubakakatisheti bashiyenga bana babo pansa kwambeti bafwe.
Han gick vårt slägte efter med list, och for illa med våra fäder, så att de utkasta måste sin barn, att de icke skulle blifva lefvande.
20 Pacindico Mose walasemwa, walikuba mwana wapa. Walalelwa ne kwa myenshi itatu mung'anda ya baishi.
Samma tiden vardt Moses född, och han var Gudi täcker; och vardt fostrader i sins faders hus, i tre månader.
21 Mpobalamushiya pansa mwanendi Falawo mutukashi walamumanta, walikumuleleti mwanendi.
Då han sedan utkastad vardt, tog Pharaos dotter honom upp, och födde honom upp sig för en son.
22 Neco Mose walaiya mano a bantu bonse baku Injipito, mano ne ncito shakendi shalikuba shangofu.”
Och vardt Moses lärd i all den visdom, som de Egyptier hade; och var mägtig i ord och gerningar.
23 “Mose mpwalaba ne byaka makumi ana, walayeya kuya kufwakashila banse bendi bene Islayeli.”
Men då han vardt fyratio år gammal, kom honom i hjertat, att han ville bese sina bröder, Israels barn.
24 Lino mpwalabona mwine Injipito kapensha umo wabanse bendi, Mose walamufuna mwine Islayeli ne kumushina mwine Injipito.
Och då han såg, att enom af dem skedde orätt, halp han honom, och hämnade hans skada, som orätt skedde, och slog den Egyptien.
25 Walikuyeyeti banse bendi bene Islayeli nibenshibe kwambeti Lesa, kufumina muli Mose nakabapulushe, nsombi balo baliya kwingashileco.
Och han mente att hans bröder skulle förstå, att Gud, genom hans hand, skulle frälsa dem; men de förstodo det intet.
26 Mpobwalaca mumene walacana bene Islayeli babili kabalwana. Walelekesha kubafuna. Walabambileti, “Amwe batuloba, moba mukowa umo, inga mulalwanininga cani?”
Och dagen derefter syntes han ibland dem, der de trätte tillhopa; och ville förlika dem, sägandes: I män, I ären bröder hvi gören I hvarannan orätt?
27 Nomba uyo walasoka munendi, walanyakila Mose pambali ne kwambeti, “Niyani walakubiketi ube mutangunishi shikutombolosha?
Men den som orätt gjorde sinom nästa, han stötte honom bort, sägandes: Ho hafver satt dig till höfvitsman och domare öfver oss?
28 Sena ulayandanga kunshina mbuli ncowashina mwine Injipito usa lilo?”
Månn du vilja slå mig ihjäl, såsom du slog den Egyptien i går?
29 Mpwalanyumfweco, Mose walafwambila kucishi censu ca Midyani. Kopeloko nkwalasemena bana batuloba babili.
Då flydde Moses, för detta talets skull, och vardt en främling uti det landet Madian; der han två söner födde.
30 “Lino mpokwalapita byaka makumi ana, mungelo walabonekela kuli Mose mucinyika pepi ne mulundu wa Sinai, pacinkupu cisa calikubangila mulilo mucinyika.
Och efter fyratio år syntes honom Herrans Ängel i öknene, vid det berget Sina, uti en brinnande låga, utu buskanom.
31 Mose mpwalaboneci walakankamana, walaseng'ena pepi kwambeti abonesheshe.” Popelapo walanyumfwa liswi lya Lesa lyakwambeti,
Då Moses det såg, förundrade han sig om den synena; men då han gick fram, och skulle skåda, skedde Herrans röst till honom:
32 “Ame njame Lesa wabamashali bakobe, Lesa wa Abulahamu ne Isake ne Yakobo.” Popelapo Mose walatatika kututuma ne kutina cakwinseti calala kulangako.
Jag är dina fäders Gud, Abrahams Gud, Isaacs Gud, och Jacobs Gud. Då vardt Moses förfärad, och torde icke se dit.
33 Popelapo Lesa walamwambileti, “Kofulula nkwabilo shakobe, pakwinga pamusena apo mpowalyata Paswepa.
Då sade Herren till honom: Lös dina skor af dina fötter; ty det rum, som du står uppå, är ett heligt land.
34 Ndabono kupenshewa kwabantu bakame mu Injipito. Ndanyumfu kulilishanya kwabo, lino ndesa kubapulusha, lino kwesa ndikutume ku Injipito.”
Jag hafver väl sett mins folks tvång, som är uti Egypten, och hafver hört deras suckan, och är nederstigen till att frälsa dem; så kom nu hit, jag vill sända dig uti Egypten.
35 Uyo Mose engobalakana Baislayeli pakumwipusheti, “Niyani walakubiketi ube mukulene kayi momboloshi wetu?” Epeloyo engwalatuma Lesa kwambeti abe mukulene kayi mupulushi, kufumina mumungelo usa walamubonekela pacinkupu cisa calikubilima mulilo.
Denna Mosen, som de försakade, sägande: Ho gjorde dig till höfvitsman och domare? honom ( säger jag ) hafver Gud sändt för en höfvitsman och förlossare, genom Ängelens hand, som honom syntes i buskanom.
36 Mose ewalabatangunina bantu ne kubapulisha mucishi ca Injipito, walikwinsa bishikukankamanisha, ne bingashilo ku Injipito, palwenje lufubela ne mucinyika, kwabyaka makumi ana.
Han förde dem ut, görandes under och tecken uti Egypten, och uti röda hafvet, och uti öknene, i fyratio år.
37 Mose uyo ewalabambila Baislayeli kwambeti, “Lesa nakatume naumbi kufumina mubanse benu eshakabe mushinshimi eti njame.”
Denne är Moses, som sade till Israels barn: En Prophet skall Herren, edar Gud, uppväcka eder af edra bröder, såsom mig; honom skolen I höra.
38 Mose ewalikuba nabo pamubungano wa Baislayeli mucinyika. Nendi ewalemana pamo ne mungelo walikwamba pakati pa bamashali betu bakulukulu pamulundu wa Sinai. Ewalatambula maswi abuyumi akutwambila.
Denne var den som uti församlingen, i öknene, var med Ängelen, som talade med honom på Sina berg, och med våra fäder; han undfick lifsens ord, till att gifva oss;
39 “Bamashali betu bakulukulu balakana kumunyumfwila, pakwinga myoyo yabo yalikuyeya ku Injipito.
Hvilkom edre fäder ville icke lydaktige vara; utan drefvo honom ifrå sig, och vände sig om med sitt hjerta till Egypten;
40 Neco, Aloni balamwambileti, ‘Kotupangila Lesa eshatutanguninenga, pakwinga nkatucishi cilenshiki kuli Mose, walatufunya ku Injipito.’
Sägande till Aaron: Gör oss gudar, som gå för oss; ty vi vete icke hvad denna Mosi vederfaret är, som oss utfört hafver af Egypti land.
41 Mumasuba opelawo balabumba cimbwanga ca mwanawang'ombe. Balatwala milumbo kucimbwanga ne kukondwa ne ncito yalabamba makasa abo.”
Och gjorde de en kalf, i de dagar, och offrade offer till afgudar, och fröjdade sig öfver sina händers verk.
42 Neco Lesa walabafutatila, ne kubaleketi bakambililenga nyenyenshi shakwilu, mbuli ncocalembwa mu mabuku abashinshimi bakulukulu akwambeti, “Amwe Baislayeli, kamutayeyangeti Mwalikubengela ame nyama nshomwali kushina ne kutwala milumbo, kwabyaka makumi ana musa mucinyika.
Då vände Gud sig om, och gaf dem der till, att de dyrkade himmelens härskap; såsom skrifvet står i Propheternas bok: I Israels hus, hafven I ock i de fyratio år offrat mig i öknene offer och fä?
43 Mwalikunyamuna lesa wenu Moleki mutente, Ne nyenyenshi ya lesa wenu Lefani, bimbwanga mbyomwalabumba Kwambeti mubikambililenga. Pacebo ico ninkamutandanyine kutali, kupitilila cishi ca Babulo.”
Och I upptogen Molochs tabernakel, och edars Guds Remphans stjerno; de beläte, som I gjort haden, till att tillbedja dem; och jag skall bortkasta eder utom Babylonien.
44 “Bamashali betu bakulukulu balikukute tente wa cipangano walikulesheti Lesa mpwali pakati pabo musa mucinyika. Walapangwa mbuli Lesa ncalamwambila Mose mucikoshanyo ncalabona.
Våre fader hade vittnesbördsens tabernakel uti öknene; såsom han dem förskickat hade, sägandes till Mosen, att han skulle göra det efter den eftersyn, som han sett hade;
45 Uyo tente walapewa ku bamashali betu kufuma ku ba mashali babo, tente iyo yalikuba ya cishiya matongo. Yalikubapo cindi Yoswa mpwalikubatangunina, pakulamuna cishi mishobo njalatandanya Lesa. Tente iyo yalekala mpaka mucindi ca Dafeti.
Hvilket ock våre fäder anammade, och förde det med Josua uti det land, som Hedningarna innehade, hvilka Gud utdref för våra fäders ansigte, intill Davids tid;
46 Lesa walikumusuna Dafeti, nendi Dafeti walasenga kwambeti amwibakile ng'anda, Lesa wa Yakobo.
Hvilken fann nåd för Gudi, och bad, att han måtte finna ett tabernakel till Jacobs Gud.
47 Nomba Solomoni ewalebaka ng'andeyo.
Men Salomon byggde honom ett hus.
48 Nikukabeco Lesa wapita byonse, nkakute kwikala mung'anda yebakwa ne makasa, mbuli ncalamba mushinshimi mukulukulu.” Kwambeti,
Dock den Aldrahögste bor icke uti de tempel, som med händer gjord äro, såsom Propheten säger:
49 “Lesa lambangeti, Kwilu ecipuna cakame ca Bwami, cishi capanshi epakulyata myendo yakame. Ngamunjibakila ng'anda ilyeconi? Nambi nimusena ulyeconi ngondelela kupumwininamo?
Himmelen är mitt säte, och jorden är min fotapall. Hvad hus viljen I då bygga mig, säger Herren; eller hvad rum är till mina hvilo?
50 Sena ntame ndalapanga bintu byonsebi?”
Hafver icke min hand gjort detta alltsammans?
51 Stefano walapitilisha kwambeti, “Ha! Amwe bantu balunkanwa, myoyo yenu ilyeti bantu batashomo Lesa, kayi matwi enu ashinka. Mwakoshanowa ne bamashali benu bakulukulu, pakwinga nenjamwe mulakananga kunyumfwila Mushimu Uswepa.”
I hårdnackade, och oomskorne i hjertat och öron, I stån alltid emot den Helga Anda; såsom edra föder, sammalunda ock I.
52 “Sena pali mushinshimi ngobalabula kupensha bamashali benu bakulukulu? Paliyawa, balo balikushina bantu balikwamba shakwisa kwa Musebenshi Waswepa usa. Nsombi amwe mwalamulisha kubalwani bakendi ne kumushina.
Hvilken af Propheterna hafva icke edra fäder förföljt? De hafva ihjälslagit dem som förkunnade dens Rättfärdigas tillkommelse, hvilkens förrädare och dråpare I nu voren;
53 Amwe omwalatambula Milawo ya Lesa njobalikuleta bangelo pacishi capanshi, nsombi amwe muliya kwikonkela sobwe.”
I, som undfingen lagen genom Änglaskickelse; och höllen den intet.
54 Neco Bomboloshi bankuta inene mpobalanyumfwa maswi onse ngalamba Stefano, balatatika kubimba myoyo cebo cabukalu.
Då de detta hörde, skar det dem i deras hjerta, och beto samman tänderna öfver honom.
55 Stefano walesulilwa ne Mushimu Uswepa, walalanga kwilu, walabona bulemeneno bwakendi Lesa, kayi walabona Yesu kali wemana kucikasa cakululyo ca Lesa.
Men han, full af dem Helga Anda, såg upp i himmelen, och fick se Guds härlighet, och Jesum stå på Guds högra hand.
56 Popelapo walambeti, “kamubonani! Ndabono kwilu kulacaluku, kayi ndabononga Mwana Muntu wemana kucikasa cakululyo ca Lesa.”
Och han sade: Si, jag ser himmelen öppen, och menniskones Son stå på Guds högra hand.
57 Popelapo bendeleshi bankuta inene balashinka mumatwi ne kolobesha! Pacindico bonse balafwambila akumutanya Stefano.
Då ropade de med höga röst, och höllo sin öron till, och stormade alle tillika till honom;
58 Balamukwekweshela kunsa kwamunshi, nkobalakamupwaya mabwe. Bakamboni balafulula minjila yabo yakunsa ne kwibungika pa myendo ya mutuloba musepela, lina lyakendi Saulo.
Och drefvo honom utu staden, och stenade honom. Och vittnen lade sin kläder af vid en ung mans fötter, som het Saulus.
59 Mpobalikumupwaya mabwe, Stefano walatatika kupaileti, “Yesu Mwami wakame, tambulani mushimu wakame.”
Och de stenade Stephanum; och han åkallade, och sade: Herre Jesu, anamma min anda.
60 Walasuntama panshi ne kubilikisheti, “Nkambo kamubalekelelako bwipishi ubu mbobalenshinga.” Mpwalapwisha kwamba awa maswi walataya moyo.
Och så böjde han sin knä neder, och ropade med höga röst: Herre, räkna dem icke denna synden. Och när han hade det sagt, af somnade han.
