Incito 5
1 Lino palikuba muntu naumbi lina lyakendi Hananiya ne Safila mukashendi, nabo balaulisha libala lyabo.
Men en ung man vid namn Ananias och hans hustru Safira sålde ett jordagods,
2 Walanyumfwana ne mukashendi, ne kufunyapo mali ngobalaulisha libala, ambi walatwala kuli batumwa.
och han tog därvid, med sin hustrus vetskap, undan något av betalningen därför; allenast en del bar han fram och lade för apostlarnas fötter.
3 Petulo walamwipusheti, “Hananiya obe, nipacebo cini ulamusuminishi Satana kwingila mumoyo wakobe cakwinseti ulatatiki kubepa Mushimu Uswepa, ne kufunyapo mali ngolaulishi libala lyakobe?
Då sade Petrus: »Ananias, varför har Satan fått uppfylla ditt hjärta, så att du har velat bedraga den helige Ande och taga undan något av betalningen för jordstycket?
4 Sena libala nkalyanga lyakobe kotana ulyulisha? kayi mpowaulisha libala, sena nkowakutenga mali mumakasa akobe? Nkowayandikanga kwisa cisa? Apa uliya kubepa muntu sobwe, nsombi ulabepe Lesa.”
Detta var ju din egendom, medan du hade det kvar; och när det var sålt, voro ju penningarna i din makt. Huru kunde du få något sådant i sinnet? Du har ljugit, icke för människor, utan för Gud.»
5 Hananiya mpwalanyumfwa maswi awa, walawa panshi ne kufwa popelapo. Ici calabayosha kwine bantu bonse balanyumfwako calenshika.
När Ananias hörde dessa ord, föll han ned och gav upp andan. Och stor fruktan kom över alla som hörde detta.
6 Batuloba misepela balesa kufungaila citumbico mucikwisa, balacinyamuna ne kuya kubika mu manda.
Och de yngre männen stodo upp och höljde in honom och buro ut honom och begrovo honom.
7 Mpopalapita maola atatu, nendi mukashendi walengila mung'anda katacinshi cilenshiki.
Vid pass tre timmar därefter kom hans hustru in, utan att veta om, vad som hade skett.
8 Petulo walamwipusheti, “Kong'ambila cena, sena awa emali onka ngomwaulisha libala lyenu? Mutukashuyo walakumbuleti, ‘Ee, wopelowo emulo wakendi.’
Petrus sade då till henne: »Säg mig, var det för den summan I sålden jordstycket?» Hon svarade: »Ja, för den summan.»
9 Kayi Petulo walamwipusheti, ‘Inga wasuminina cani kwambeti mwelekeshe Mushimu wa Mwami? Bantu bangakubika baibenu balipansa pa cishinga apa, nenjobe nibakumante.”
Då sade Petrus till henne: »Huru kunden I vilja komma överens om att fresta Herrens Ande? Se, härutanför dörren höras nu fotstegen av de män som hava begravt din man; och de skola bära ut också dig.»
10 Nendi popelapo walawa panshi pamyendo ya Petulo, ne kufwa. Mpobalengila batuloba misepela basa, balacana kali wafwa kendi. Balanyamuna citumbi ne kuya kubika mu manda pepi ne mpobabika baibendi.
Och strax föll hon ned vid hans fötter och gav upp andan; och när de unge männen kommo in, funno de henne död. De buro då ut henne och begrovo henne bredvid hennes man.
11 Mubungano wonse ne bantu bonse nabambi, balanyumfwako balaba ne buyowa.
Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta.
12 Batumwa balensa bingashilo ne bishikukankamanisha bingi pakati pa bantu. Bonse bashoma Klistu balikubungana pamo mu Mukushi wa Solomoni.
Och genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket; och de höllo sig alla endräktigt tillsammans i Salomos pelargång.
13 Paliya naba umo walikuba kunsa kwalikoto walalibanda kwambeti abunganenga nabo, nsombi ne kukabeco bantu balikubalumbaisha.
Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i ära.
14 Bantu bashoma muli Lesa balatatika kufulilako, cakwinseti lyalaba likoto linene lya batuloba ne batukashi.
Och ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor.
15 Pacebo ca bintu byalikwinsa batumwa, bantu bangi balatatika kuleta nekoneka balwashi babo pa malili ne pa mpasa munshila, kwambeti Petulo apitanga, mpani cifunsha cakendi ngacibakumyako balwashi.
Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående, åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem.
16 Makoto abantu alesa kufuma muminshi yashinguluka Yelusalemu balikwisa kabali banyamuna balwashi ne bekatwa ne mishimu yaipa, kayi bonse balikusengulwa.
Och jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig sjuka och sådana som voro plågade av orena andar; och alla blevo botade.
17 Popelapo Mukulene wa Beshimilumbo, ne banendi ba mucipani ca Basaduki mulanyumfwa munyono. Neco balayeya kwinsapo kantu.
Då stod översteprästen upp och alla som höllo med honom -- de som hörde till sadducéernas parti -- och de uppfylldes av nitälskan
18 Balabekata batumwa basa ne kubacalila mujele.
och läto gripa apostlarna och sätta dem i allmänt häkte.
19 Nomba cindi camashiku, mungelo wa Mwami walabicalula bisasa bya jele ne kubapulishamo ne kubambileti,
Men en Herrens ängel öppnade om natten fängelsets portar och förde ut dem och sade:
20 “Kamuyani mwambile bantu bonse mu Ng'anda ya Lesa maswi abuyumi ubu bwalinolino.”
»Gån åstad och träden upp i helgedomen, och talen till folket alla det sanna livets ord.»
21 Basa batumwa balanyumfwa, balengila mu lubuwa wa Ng'anda ya Lesa mumenemene ne kutatika kwiyisha. Mukulene wa Beshimilumbo mpwalashika ne banendi, walakuwa libungano lya bamakulene Baciyuda. Walatuma bamalonda baku Ng'anda ya Lesa kwambeti benga babamante batumwa basa ku Jele.
När de hade hört detta, gingo de inemot dagbräckningen in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem.
22 Nomba mpobalashika kujele, baliya kubacanamo sobwe. Mpobalabwelako balabambileti,
Men när rättstjänarna kommo dit, funno de dem icke i fängelset. De vände då tillbaka och omtalade detta
23 “Tulacana bishinga byakujele kabili byacalwa ne kupinkwa cena cena, kayi ne bamalonda kabali bemana ncili pacishinga. Nomba mpotulacalulu bisasa, tuliya kucanamo muntu naba umo sobwe.”
och sade: »Fängelset funno vi stängt med all omsorg och väktarna stående utanför portarna, men då vi öppnade, funno vi ingen därinne.»
24 Mukulene wa bamalonda baku Ng'anda ya Lesa ne beshimilumbo bamakulene mpobalanyumfwa awa maswi, balapwilwa mano ne kuyeyeti nicani ceticinshike.
När tempelvaktens befälhavare och översteprästerna hörde detta, visst de icke vad de skulle tänka därom, eller vad som skulle bliva av detta.
25 Muntu naumbi walesa kubambileti, “Kamunyumfwani! Basa bantu mbomwacalila mujele, bali mu Ng'anda ya Lesa baleyishinga bantu.”
Då kom någon och berättade för den: »De män som I haven insatt i fängelset, de stå nu i helgedomen och undervisa folket.»
26 Popelapo mukulene wa bamalonda, pamo ne bashilikali nabambi, balaya kubamanta batumwa. Nsombi baliya kubakakatisha batumwa, pakwinga balikutina bantu kwambeti ngababapwaya mabwe.
Befälhavaren gick då med rättstjänarna åstad och hämtade dem; dock brukade de icke våld, ty de fruktade att bliva stenade av folket.
27 Mpobalaleta batumwa basa, balabemanika pamenso pa nkuta inene ya Bayuda, apo Mukulene wa Beshimilumbo mpwalatatika kubepusha.
Och sedan de hade hämtat dem, förde de dem fram inför Stora rådet. Och översteprästen anställde förhör med dem
28 Walambeti, “Mucinshi cena kwambeti, twalamukanisha mwangofu kwambeti, kamutayishanga mulina lya Yesu, nsombi amwe mulamwaya biyisho byenu mu Yelusalemu monse, kayi mulayandanga kutusambila lufu lwa muntuyu?”
och sade: »Vi hava ju allvarligen förbjudit eder att undervisa i det namnet, och likväl haven I uppfyllt Jerusalem med eder undervisning, och I viljen nu låta den mannens blod komma över oss.»
29 Nomba Petulo ne batumwa banendi balakumbuleti, “Twelela kunyumfwila Lesa, kupita kunyumfwila bantu.
Men Petrus och de andra apostlarna svarade och sade: »Man måste lyda Gud mer än människor.
30 Amwe mwalashina Yesu pakumupopa pa lusanda. Nomba Lesa wa bamashali betu bakulukulu walamupundusha kubafu.
Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som I haden upphängt på trä och dödat.
31 walamusumpula epeloyo ne kumubika kucikasa cakendi cakululyo kuba mutangunishi ne Mupulushi. Walenseco kwambeti ape cindi Baislayeli cakusanduka kufuma ku bwipishi bwabo, kwambeti Lesa abalekelele.
Och Gud har med sin högra hand upphöjt honom till en hövding och frälsare, för att åt Israel förläna bättring och syndernas förlåtelse.
32 Njafwe bakamboni ba bintu ibi, ne Mushimu Uswepa uyo Lesa ngwakute kupeti cipo kubantu bakute kumunyumfwila.”
Om allt detta kunna vi själva vittna, så ock den helige Ande, vilken Gud har givit åt dem som äro honom lydiga.»
33 Bomboloshi bankuta inene mpobalanyumfweco, balakalala kabayanda kubashina.
När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade och ville döda dem.
34 Nomba Mufalisi naumbi pakati pabo, lina lyakendi, Gamaliyele, shikwiyisha milawo, uyo bantu ngobalikupa bulemu, walemana. Walambeti, “Batumwa bapuleko pansa nanshi.”
Men en farisé, en laglärare vid namn Gamaliel, som var aktad av allt folket, stod då upp i Rådet och tillsade att man för en kort stund skulle föra ut männen.
35 Apo lino walabambila bomboloshi Bankuta inene kwambeti, “Amwe Baislayeli, cenjelani ne ncomulayandanga kwinshila bantu aba.
Sedan sade han till de andra: »I män av Israel, sen eder för vad I tänken göra med dessa män.
36 Na mulanukunga ca linolinowa, kwalikuba muntu naumbi lina lyakendi Teuda walikulisumpula ne kulibandeti ni muntu walemekwa, bantu bali myanda ina balamukonkela, nsombi balamushina, bantu bonse balikumukonkela balamwaika ne kupwilalimo.
För en tid sedan uppträdde ju Teudas och gav sig ut för att något vara, och till honom slöt sig en hop av vid pass fyra hundra män. Och han blev dödad, och alla som hade trott på honom förskingrades och blevo till intet.
37 Kayi pacindi ncobalikubelenga bantu, palesa naumbi lina lyakendi Yudasi waku Galileya, nendi walayungaula bantu, bangi balamukonkela. Neye balamushina, bantu bonse balikumukonkela balamwaika.
Efter honom uppträdde Judas från Galileen, vid den tid då skattskrivningen pågick; denne förledde en hop folk till avfall, så att de följde honom. Också han förgicks, och alla som hade trott på honom blevo förskingrade.
38 Neco pankaniyi, ndamwambilishingeti, balekeni bantu aba, balekeni benga. Na ncobalayeyenga ne ncobalenshinga, bilafumunga kubantu nicikamwaike.
Och nu säger jag eder: Befatten eder icke med dessa män, utan låten dem vara; ty skulle detta vara ett rådslag eller ett verk av människor, så kommer det att slås ned;
39 Nomba na bilafumunga kuli Lesa, nteti mucikonshe kubakoma sobwe. Ngamucaniketi mulalwanangowa ne Lesa.” Bonse balakonkela maswi ngalamba Gamaliyele.
men är det av Gud, så kunnen I icke slå ned dessa män. Sen till, att I icke mån befinnas strida mot Gud själv.»
40 Balabakuwa batumwa ne kubengisha mukati, ne kwambeti babakwapule bikoti, ne kubambileti, “Kamutakabweshapo kwambila bantu mu lina lya Yesu.” Popelapo balabaleka.
Och de lydde hans råd; de kallade in apostlarna, och sedan de hade låtit gissla dem, förbjödo de dem att tala i Jesu namn och läto dem därefter gå.
41 Batumwa mpobalapula pansa, balikuba bakondwa kwambeti Lesa lababoneti belela kupenshewa cipansoni pacebo ca Yesu.
Och de gingo ut från rådsförsamlingen, glada över att de hade aktats värdiga att lida smälek för det namnets skull.
42 Busuba ne busuba batumwa balapitilisha kwiyisha ne kukambauka Mulumbe Waina mulubuwa lwa Ng'anda ya Lesa, kayi ne mu manda abantu kwambeti Yesu e Wasalwa wa Lesa.
Och de upphörde icke att var dag undervisa i helgedomen och hemma i husen och förkunna evangelium om Kristus Jesus.
