Incito 23
1 Paulo walabalangishisha bendeleshi ba nkuta, walambeti, “Batuloba mwense, banse bame. Ame ndekala ne buyumi bwalulama ne miyeyo yaloma pamenso a Lesa ne kukwanilisha incito shakame nshendelela kwinsa kushikila lelo pano.”
Då såg Paulus på Rådet, och sade: I män och bröder, jag hafver vandrat för Gudi uti ett godt samvet, allt intill denna dag.
2 Hananiya, Mukulene wa Beshimilumbo mpwalanyumfweco, walambila balikuba bemana pepi ne Paulo kwambeti bamume lupaka pa mulomo.
Då böd den öfverste Presten Ananias dem som der när stodo, att de skulle slå honom på munnen.
3 Paulo walamwambila Hananiya, “Lesa lakakumunga obe olubumbu lwashibululwa bulongo utuba! Obe ncowekaliloko ni kwambeti ung'omboloshe kwelana ne Milawo, kayi njobe ulatalukunga Milawo pa kwambila bantu eti bangume!”
Då sade Paulus till honom: Gud skall slå dig, du hvitmenada vägg. Sitter du och skall döma mig efter lagen, och bjuder slå mig emot lagen?
4 Nomba bantu balikuba pepi ne Paulo balamwambileti, “Ha! Ulatukananga Mukulene wa Beshimilumbo wa Lesa!”
Och de der när stodo sade: Bannar du Guds öfversta Prest?
5 Paulo walakumbuleti, “Mobanse bame, nkandacishibangeti ni Mukulene wa Beshimilumbo. Pakwinga Mabala a Lesa alambangeti, ‘Kotamba maswi ayipa pa mwendeleshi wa bantu bakobe sobwe.’”
Då sade Paulus: Jag visste icke, käre bröder, att han var öfverste Prest; ty det är skrifvet: Du skall icke banna dins folks öfversta.
6 Paulo mpwalaboneti nabambi balikuba Basaduki, nabambi balikuba Bafalisi, walabilikisheti, “Mobanse bame, ame nde Mufalisi, mwana wa Bafalisi! Ndomboloshewanga cebo ca kupembelela nkonkute kwa kwambeti bafwa ni bakapunduke.”
Och efter Paulus väl visste, att en part af dem voro Sadduceer, och annan parten Phariseer, ropade han inför Rådet: I män och bröder, jag är en Pharisee, och en Pharisees son; jag varder dömder för hoppet och de dödas uppståndelses skull.
7 Mpwalambeco, palaba kutanyumfwana pakati pa Bafalisi ne Basaduki. Popelapo balapansana.
Och då han det sagt hade, vardt en tvedrägt emellan de Phariseer och de Sadduceer; och hopen vardt söndrad.
8 Pakwinga Basaduki bakute kwambeti kuliya kupunduka, kuliya mungelo, nambi mushimu. Balo Bafalisi bashoma byonse bitatu.
Ty de Sadduceer säga, att ingen uppståndelse är, och ingen Ängel, och ingen Ande; men de Phariseer bekänna båda.
9 Neco kutanyumfwana kwalakonempa, pakwinga beshikwiyisha Milawo ya Mose balikuba kulubasu lwa Bafalisi balemana ne kutotekeshana cangofu, ne kwambeti, “Afwe paliya ncetulacana caipa mu muntuyu! Mpani mushimu, nambi mungelo walamba nendi.”
Och så vardt ett stort rop. Och de Skriftlärde af det Phariseiska parti stodo upp, och begynte kämpas, och sade: Vi finnom intet ondt med den mannen; om så kan hända, att Anden hafver talat med honom, eller en Ängel, så låt oss icke strida emot Gud.
10 Makoto abantu abili alatotekeshana cangofu, cakwinseti mukulene wa bashilikali bonse walatineti mpani ni bamushine Paulo. Neco walambila bashilikali bakendi kuya kumufunyapo Paulo pa bantu, ne kumutwala mu nkambe ya bashilikali.
Och efter det begynte varda ett stort upplopp, fruktade öfverste höfvitsmannen, att de skulle sönderslita Paulum, och lät krigsknektarna gå ned, och rycka honom bort ifrå dem, och föra honom i lägret.
11 Pabusuba bopelobo cindi ca mashiku, Mwami Yesu walemana pepi ne Paulo ne kumwambileti, “Yumisha moyo! Mbuli ncolambeleko kamboni muno mu Yelusalemu, anu neku Loma welela kumbeleko kamboni.”
Om nattena derefter stod Herren när honom, och sade: Var vid ett godt mod, Paule; ty såsom du hafver vittnat om mig i Jerusalem, så måste du ock vittna i Rom.
12 Mpobwalaca, Bayuda nabambi balabungana pamo, kupangana cakumwinshila Paulo. Balalumbila pamenso a Lesa kwambeti nteti balyepo cakulya, nambi kunwapo ciliconse mpaka bamushine Paulo.
Då dager vardt, slogo sig tillhopa någre af Judarna, och förbannade sig, att de varken äta eller dricka skulle, tilldess de hade dräpit Paulum.
13 Bantu abo balapangana sha kumushina Paulo balikuba bapitilila makumi ana.
Och voro mer än fyratio män, som så hade svorit sig tillhopa.
14 Mwa bwangu bwangu balaya kuli beshimilumbo bamakulene, ne bamakulene Baciyuda, ne kubambileti, “Tulalumbili tobene kwambeti, nteti tulyepo cintu ciliconse mpaka tukamushine Paulo.
Desse gingo till de öfversta Presterna, och till de äldsta, och sade: Vi hafve, vid förbannelse, bepligtat oss sjelfva ingenting smaka, tilldess vi hafve dräpit Paulum.
15 Neco amwe, pamo ne bendeleshi ba nkuta bonse, muye mumusenge mukulene wa bashilikali bonse kwambeti amulete kuno Paulo. Mu mubepeti mulayandanga kunyumfwishisha cena ncalensa. Kabatana bashika nendi kuno, afwe tulalibambili ku mushina.”
Så mån I nu förkunna öfversta höfvitsmannenom och Rådet, att han hafver honom fram för oss i morgon, lika som vi ville få veta något vissare om honom; men förr än han kommer fram, äre vi redo till att dräpa honom.
16 Nomba muntuwendi Paulo mutuloba, walanyumfwa nshebali kupangana. Mwa bwangu bwangu walaya munkambe ya bashilikali kuya kumwambila Paulo.
Då Pauli systerson hörde sådana försåt, kom han, och gick in i lägret, och bådade det Paulo.
17 Popelapo Paulo walakuwa mukulene wa bashilikali mwanda, ne kumwambileti, “Koya nendi mutuloba musepela uyu kuli mukulene wa bashilikali bonse, ukute maswi akumwambila.”
Då kallade Paulus till sig en af de underhöfvitsmän, och sade: Haf denna ynglingen bort till öfversta höfvitsmannen; ty han hafver något undervisa honom.
18 Mukulene wa bashilikali mwanda, walamutwala mutuloba musepela kuli mukulene wa bashilikali bonse, ne kumwambileti, “Paulo usa ngotwasunga langa lankuwu ne kunsengeti ndete mutuloba uyu kuli njamwe, ukute maswi akumwambila.”
Och han tog honom med sig, och hade honom till öfversta höfvitsmannen, och sade: Paulus, som bunden är, kallade mig till sig, och bad att jag skulle hafva denna ynglingen till dig, som något hafver säga dig.
19 Mukulene wa bashilikali bonse usa walamwikata kucikasa ne kuya nendi pa lubasu, ne kumwipusheti, “Nimakani cini ngolayandanga kung'ambila?”
Då tog öfversta höfvitsmannen honom vid handena, och gick afsides med honom, och frågade honom: Hvad är det som du hafver undervisa mig?
20 Nendi mutuloba usa walambeti, “Bayuda nabambi balapanganeti bakese kulinjamwe lilo, kwisa kumusengeti mukamusungulule Paulo kuli bendeleshi ba nkuta, nibakabepeti balayandanga kunyumfwishisha ncobele mulandu wakendi.
Då sade han: Judarna hafva samfällt sig att de vilja bedja dig, att du skall i morgon låta Paulum komma ut för Rådet, såsom de ville utfråga något vissare om honom.
21 Kamutaka banyumfwila sobwe, pakwinga kuli batuloba bapitilila makumi ana, beti bakabenga bamubelamina Paulo panshila. Balumbila pamenso a Lesa kwambeti, ‘nteti balye cakulya, nambi kunwa kabatana bamushina Paulo.’ Pacino cindi balibambila kumushina, balapembelelengowa ncotimukumbule.”
Men lyd dem intet; ty mer än fyratio män af dem vilja vara i försåt för honom, de sig förbannat hafva, att de icke skola äta eller dricka, tilldess de hafva dräpit honom; och nu äro de redo, och vänta att du det utlofva skall.
22 Mukulene wa bashilikali bonse walambeti, “Kotambilako muntu naba umo makani awa ngolang'ambiliko.” Popelapo mutuloba usa walapulamo, walaya kwabo.
Sedan lät öfversta höfvitsmannen ynglingen gå sina färde, och böd honom att han för ingom säga skulle, att han honom sådant undervist hade;
23 Mukulene wa bashilikali walakuwa bashilikali babili bamakulene, ne kubambileti, “Mantani bashilikali myanda ibili ne bashilikali makumi asanu ne abili beshikutanta pama haki, kayi ne bashilikali myanda ibili bamafumo beti benga ku Kaisaleya, banyamuke cindi ca 9 koloko mashiku.
Och kallade till sig två underhöfvitsmän, och sade: Görer redo tuhundrade krigsknektar, att de fara till Cesareen; och sjutio resenärar, och tuhundrade skyttar, till tredje timman på natten.
24 Nendi Paulo mu mutantike pa lihaki, mwenga mu mushikishe cena kuli Mwendeleshi Felekisi.”
Och tillreder någon fartyg, der man kan sätta Paulum uppå, att de måga föra honom oskaddan till landshöfdingan Felicem.
25 Usa mukulene wa bashilikali bonse walalemba nkalata njalalembamo maswi awa.
Och skref ett bref vid detta sinnet:
26 “Njame Kulodiyasi Lisiyasi, ndalembelenga amwe mwalemekwa ba Felekisi, ndeti mitende.
Claudius Lysias, dem mägtiga landshöfdinganom Felici, helso.
27 Bayuda balamwikata muntuyu, balikuyanda kumushina. Lino mpondalenshibeti ni mwine Loma, ndalaya ne bashilikali kuya kumufuna.
Denna mannen hade Judarna gripit, och ville dödat honom; och der kom jag till med krigsfolket, och tog honom ifrå dem, efter jag förnam att han var en Romare.
28 Ndalikuyanda kwinshiba mulandu ngobalamupa, neco ndalamutwala ku nkuta ya Bayuda.
Och när jag ville veta sakena, som de hade emot honom, lät jag honom komma inför deras Råd.
29 Ndalacaneti paliya caipa ncalensa ncelela kufwilapo, nambi kusungwa sobwe, pakwinga balikumupa mulandu pa makani a Milawo yabo bene.
Så fann jag att han skyllder vardt om någor spörsmål i deras lag; och dock ingen skuld hade, som död eller häktelse värd var.
30 Mpondalambilweti Bayuda nabambi bapangananga sha kumushina, pacindi copeleco ndalayeya kwambeti ndimutume kuli njamwe. Ndabambila bonse balikumupa mulandu kwambeti, bakese bakambe kuli njamwe mulandu ngobalamupanga.”
Och vardt mig undervist om försåt, som Judarna hade beställt för honom; och straxt sände jag honom till dig, och böd hans åklagare att, hvad de hafva emot honom, det skola de säga dig. Farväl.
31 Basa bashilikali balensa ncobalambilwa. Balamanta Paulo busuba bopelobo mashiku, ne kuya kumushikisha kumunshi wa Antipatili.
Då togo krigsknektarna Paulum, efter som dem befaldt var, och förde honom om nattena till Antipatridem.
32 Mpobwalaca bashilikali beshikutanta pa mahaki balapitilisha kumushindikila Paulo, bashilikali nabambi balabwelela ku nkambe yabo.
Och dagen derefter läto de resenärarna följa honom, och de kommo igen i lägret.
33 Bashilikali beshikutanta pa mahaki mpobalashika nendi ku Kaisaleya, balamupa nkalata Mwendeleshi Felekisi ne kushiya Paulo mu makasa akendi.
När de kommo till Cesareen, och fingo landshöfdingan brefvet, hade de ock desslikes Paulum fram för honom.
34 Mwendeleshi Felekisi mpwalapwa kubelenga nkalata, walepusha Paulo lubasu lwacishi ndwakute kufumina. Mpwalanyumfweti ukute kufuma ku Kilikiya,
Då landshöfdingen hade läsit brefvet, och frågat honom, af hvad land han var, och hade förstått, att han var af Cilicien, sade han:
35 walambeti, “Ni nkanyumfwe mulandu wakobe, bakesa balakubepeshenga.” Bashilikali walabambileti bamulonde cena mu manda akomboloshela milandu ngalebaka Helode.
Jag vill höra dig, när dine åklagare komma ock tillstädes; och lät förvara honom uti Herodis Rådhus.
