2 Bakolinto 7
1 Mobanse bame, pakuba ne malayano awa, katuliswepeshani tobene kushiya bintu byonse bikute kusafwanya mibili ne myoyo yetu, katubani bantu baswepa mu mikalilo yetu kayi tutine Lesa.
Efter vi nu hafve sådana löfte, mine käreste, så görom oss rena af all köttsens och andans besmittelse fullbordande helgelsen i Guds räddhåga.
2 Kamututambulani ne myoyo yenu yasunguluka. Tuliya kwipishilapo muntu naba umo sobwe, tuliya kunyengelelapo muntu, nambi kumubepa.
Fatter oss; vi hafve ingom gjort skada, vi hafve ingen bedragit, vi hafve ingen besvikit.
3 Nkandambangeti ndimusebanye sobwe, mbuli ncondambapo kendi kwambeti afwe tumusuni cindi conse katuli tobayumi cino cindi nambi tufwa.
Sådana säger jag icke till att fördöma eder; ty jag sade eder tillförene, att I ären i vår hjerta, till att dö och lefva med eder.
4 Amwe mulapanga moyo wakame kukondwa mu makatasho onse ngotulacananga, ame ndapitilishinga kuba wakondwa.
Jag hafver mycken tröst till eder; jag berömmer mig mycket af eder; jag är uppfylld med hugsvalelse; jag är uti osägeliga glädje, i all vår bedröfvelse.
5 Pakwinga mpotwalashika ku Makedoniya twalikuba twalema. Makatasho alikuba mbwee kulikonse, balwani balatupensha kayi twalaba ne buyowa mumyoyo.
Ty när vi kommom uti Macedonien, då hade vårt kött ingen ro, utan allestädes vorom vi uti bedröfvelse; utvärtes strid, invärtes räddhåge.
6 Nikukabeco, Lesa ukute kuyuminisha bantu bapenga mu myoyo walatuyuminisha pakututumina Tito kuno nkotubele.
Men Gud, som hugsvalar dem som förtryckte äro, han hugsvalade oss genom Titi tillkommelse;
7 Nteko kwisa kwakendi konka kwalatuyuminisha sobwe, nsombi maswi akendi akwamba mbuli ncomwalamuyuminisha. Walatwambila kwambeti mwalikuyanda kumbona, kayi ne kungumana kwenu ne kwambeti mwalikuba mwalibambila kuncingilisha, neco pacino cindi ndakondwa.
Dock icke allenast genom hans tillkommelse, utan jemväl genom den hugsvalelse han fått hade af eder; och förkunnade oss edra åstundan, edar gråt, edart nit om mig, så att jag blef ända yttermera glad.
8 Kalata njondalalemba yalamupa kungumana, nomba ame ndiya kunyumfwa nsoni sobwe, ee pakutanguna ndalanyumfwa nsoni, kayi ndabonongeti makani alikuba mu kalata iyo alamungumanika kwa kacindi kang'ana.
Ty det jag bedröfvade eder med mitt bref, det ångrar mig intet; och om det än ångrade mig, dock, medan jag ser att samma bref hafver tilläfventyrs en tid långt bedröfvat eder;
9 Nomba lino ndakondwa nsombi nteko kukondwa cebo cakwambeti makani akame alamungumanika, nsombi cebo cakwambeti kungumana kwenu kulalengesheti mushiye bwipishi. Neco Lesa ewalalengesha kungumana uku, neco paliya caipa ncotwalensa kuli njamwe.
Så fröjdar jag mig nu icke deraf, att I vorden bedröfvade, utan att I vorden bedröfvade till bättring; ty I ären bedröfvade vordne efter Guds sinne, så att I ingen skada lidit hafven af oss i någor måtto.
10 Pakwinga kungumana kukute kukondwelesha Lesa kukute kushinta buyumi ne kuleta lupulusho. Ee cakubinga nkacela kuleta nsoni, nomba kungumana kwabula kwa bu Lesa kukute kutwala kulufu.
Ty den sorg, som är efter Guds sinne, hon kommer åstad bättring till salighet, den man icke ångrar; men verldenes sorg, hon kommer åstad döden.
11 Kamubonani lino Lesa ncalenshi pakungumana kwenu, mulaba bantu balayandishishinga kuba babula mulandu, mwalikuba mwalakalala kayi mwalikuba ne buyowa palico calenshika, mwalikuyanda kumbona kwambeti ndimupe mulandu wamwelela uyo muntu walensa cilubo. Lino mu makani awa onse mulacaniketi muliya mulandu sobwe.
Si, detsamma, att I bedröfvade vorden efter Guds sinne, hvilken omsorg det hafver gjort i eder; ja sannerliga, ursäkt, misshag, räddhåga, åstundan, nit, hämnd; ty I hafven bevisat i all stycken, att I rene ären uti den saken.
12 Neco mpondalalemba kalata isa ndiya kwilembela cebo ca uyo muntu walensa cilubo, nambi cebo ca uyo walepishilwa sobwe, nsombi ndalailembela kwambeti ndimuleshe cakutamusoleka pa menso a Lesa, kwambeti kulibenga kwenu nikunene.
Derföre, ändock jag skref eder till, så är det likväl icke skedt för hans skull, som skadan gjort hade; icke heller för hans skull, som skadan skedd var; utan fördenskull, att vår nit till eder skulle uppenbar varda när eder för Gudi.
13 Ico ecebo cakendi calatuyuminisha. Nomba nteco ico conka sobwe, twalayuminishiwa kubona Tito ncalikuba wakondwa ne ncomwalamusangalasha.
Derföre hafve vi nu fått hugsvalelse, deraf att I hugsvalade ären; dock än mycket mer hafve vi gladt oss för Titi fröjds skull; ty hans ande vardt vederqvickt af allom eder.
14 Ndalamulesha kukondwa kwakame ne njamwe muliya kumpa nsoni, tuliya kumubepapo sobwe, nicimo cimo kulumbaisha nkotwalalumbaisha Tito kulalilesheti nikwakubinga.
Hvad jag hafver berömt mig om eder för honom, det blyges mig intet; utan såsom vi all ting i sanningen hafve eder sagt, så är ock vår berömmelse för Tito sann vorden.
15 Lusuno lwakendi pali njamwe lulenga kukonempa pa kwanuka ncomwalikuba mwalibambila kwinsa byonse mbyali kumwambila, kayi ne ncomwalamutambula mwakulicepesha ne bulemu.
Och hans hjerta är öfvermåtton väl till sinnes om eder, då han tänker på allas edra lydno, huruledes I undfingen honom med räddhåga och bäfvan.
16 Ndakondwa kayi ndamushoma ne kucinka manungo muli njamwe.
Jag fröjdar mig, att jag allt godt må förse mig till eder.
