Psalmi 51

1 Načelniku godbe, psalm Davidov, Ko je prišel k njemu Natan prerok, potem ko se je bil sešèl z Betsebo. Milosten mi bodi, o Bog, po dobroti svoji; po obilosti svojega usmiljenja izbriši pregrehe moje.

En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.

2 Dobro me operi krivice moje, in greha mojega očisti me.

Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.

3 Ker pregrehe svoje jaz spoznavam, in greh moj biva mi vedno pred očmi.

Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.

4 Tebi, tebi samemu sem grešil, in storil kar se zlo vidi v tvojih očeh; da se opravičiš v govorih svojih; čist si, kader ti sodiš.

Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.

5 Glej, v krivici sem storjen in v grehu me je spočela mati moja.

Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.

6 Glej, resnice se raduješ v osrčji; in skrivaj si mi razodél modrost svojo.

Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.

7 Očisti me z isopom, da bodem čist; operi me, da bodem bel nad sneg.

Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.

8 Stóri, da čujem veselje in radost, radujejo se kosti, katere si potrl.

Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.

9 Skrij srdito obličje svoje grehom mojim, in vse krivice moje izbriši.

Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.

10 Srce mi čisto ustvari, Bog, in duh krepak ponovi v meni.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.

11 Ne zavrzi me izpred svojega obličja; in svojega svetega duha ne jemlji od mene nazaj.

Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.

12 Daj mi nazaj veselje blaginje svoje; in z duhom blagodušnosti podpiraj me.

Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.

13 Učil bodem krivičnike pota tvoja, da se grešniki povrnejo k tebi.

Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.

14 Reši me krvi, o Bog, Bog blaginje moje; jezik moj naj poje pravico tvojo.

Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.

15 Gospod, odpri moje ustne, in usta moja bodejo oznanjala hvalo tvojo.

Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.

16 Ker ne veseliš se daritve; nočeš, da dajem žgalni dar.

Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.

17 Daritve Božje so duh potrt; srca potrtega in pobitega, o Bog, ne zametaš.

De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.

18 Oblagodari po dobri volji Sijon; sezidaj zidovje Jeruzalemsko.

Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.

19 Tedaj se bodeš veselil daritev pravice, žgalnih in celih daritev; tedaj bodo pobožni pokladali junce na tvoj oltar.

Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.