< Psalmi 52 >
1 Zakaj se bahaš z vragolijo, oh mogočen človek? Božja dobrota vztraja nenehno.
För sångmästaren; en sång av David, när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: "David har gått in i Ahimeleks hus." Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.
2 Tvoj jezik snuje vragolije, kakor ostra britev, ki dela varljivo.
Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.
3 Bolj ljubiš zlo kakor dobro in laganje bolj kakor govoriti pravičnost. (Sela)
Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)
4 Ljubiš vse lakomne besede, oh ti varljiv jezik.
Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.
5 Bog te bo prav tako uničil za vedno, odvedel te bo stran in izpulil iz tvojega prebivališča in izkoreninil iz dežele živih. (Sela)
Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)
6 Tudi pravični bodo videli in se bali ter se mu posmehovali:
Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:
7 »Glej! To je človek, ki ni storil Boga [za] svojo moč, temveč je zaupal v obilje svojega bogastva in se okrepil v svoji zlobnosti.«
"Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!"
8 Toda jaz sem podoben zeleni oljki v Božji hiši. V Božje usmiljenje zaupam na veke vekov.
Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen.
9 Hvalil te bom na veke, ker si ti to storil in čakal bom na tvoje ime, kajti to je dobro pred tvojimi svetimi.
Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.