Psalmi 107
1 Oh zahvaljujte se Gospodu, ker je dober, kajti njegovo usmiljenje traja večno.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Tako naj govorijo Gospodovi odkupljenci, ki jih je odkupil iz sovražnikove roke
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
3 in jih zbral iz dežel, od vzhoda in od zahoda, od severa in od juga.
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
4 Tavali so po divjini, po osamljeni poti; nobenega mesta niso našli, da prebivajo v njem.
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
5 Lačni in žejni, njihova duša je oslabela v njih.
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
6 Potem so v svoji stiski klicali h Gospodu in jih je osvobodil iz njihovih tegob.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 Vodil jih je naprej po pravi poti, da lahko gredo v mesto prebivanja.
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
8 Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda zaradi njegove dobrote in zaradi njegovih čudovitih del človeškim otrokom!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
9 Kajti on nasičuje hrepenečo dušo in lačno dušo napolnjuje z dobroto.
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
10 Tem, ki so sedeli v temi in smrtni senci in bili zvezani v stiski in železu,
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
11 ker so se uprli zoper Božjo besedo in zaničevali namero Najvišjega,
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
12 je zato njihovo srce ponižal s trudom; padli so dol in nikogar ni bilo, da pomaga.
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
13 Potem so v svoji stiski klicali h Gospodu in rešil jih je iz njihovih tegob.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
14 Privedel jih je iz teme in smrtne sence in pretrgal njihove vezi.
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
15 Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda zaradi njegove dobrote in zaradi njegovih čudovitih del človeškim otrokom!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
16 Kajti zlomil je velika vrata iz brona in presekal železne zapahe.
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
17 Bedaki, zaradi svojega prestopka in zaradi svojih krivičnosti so prizadeti.
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
18 Njihova duša prezira vse vrste hrane in približujejo se velikim vratom smrti.
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
19 Potem v svoji stiski kličejo h Gospodu in on jih rešuje iz njihovih tegob.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
20 Poslal je svojo besedo, jih ozdravil in jih osvobodil pred njihovimi uničenji.
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
21 Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda za njegovo dobroto in za njegova čudovita dela človeškim otrokom!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
22 Naj žrtvujejo klavne daritve zahvaljevanja in z veseljem oznanjajo njegova dela.
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
23 Tisti, ki gredo dol k morju na ladjah, da trgujejo po velikih vodah,
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
24 tisti vidijo Gospodova dela in njegove čudeže v globini.
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
25 Kajti on ukazuje in vzdiguje viharni veter, ki dviguje valove.
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
26 Le-ti se vzpenjajo k nebu, ponovno gredo dol h globinam. Njihova duša je zmehčana zaradi stiske.
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
27 Opotekajo se sem ter tja in omahujejo kakor pijan človek in ne vedo več kaj storiti.
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
28 Potem v svoji stiski kličejo h Gospodu in jih izpeljuje iz njihovih tegob.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 Vihar spreminja v tišino, tako da so njegovi valovi mirni.
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
30 Potem so veseli, ker so mirni; tako jih privede v njihovo želeno pristanišče.
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda za njegovo dobroto in za njegova čudovita dela človeškim otrokom!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
32 Naj ga povišujejo tudi v skupnosti ljudstva in ga hvalijo v zboru starešin.
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
33 Reke spreminja v divjino in vodne izvire v suha tla,
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
34 rodovitno deželo v jalovost zaradi zlobnosti tistih, ki prebivajo v njej.
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
35 Divjino spreminja v stoječo vodo in suha tla v vodne izvire.
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
36 Tam daje lačnim, da prebivajo, da lahko postavijo mesto za prebivališče,
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
37 posejejo polja in zasadijo vinograde, ki lahko obrodijo sadove rasti.
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
38 Tudi blagoslavlja jih, tako da so silno pomnoženi in ne prenaša, [da] se njihova živina zmanjšuje.
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
39 Ponovno, pomanjšani so in ponižani zaradi zatiranja, stiske in bridkosti.
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
40 Zaničevanje izliva na prince in jim povzroča, da se klatijo po divjini, kjer ni poti.
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
41 Vendar ubogega postavlja na visoko pred stisko in mu pripravlja družine kakor trop.
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
42 Pravični bo to videl in se veselil; vsa krivičnost pa bo ustavila svoja usta.
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
43 Kdorkoli je moder in bo obeleževal te stvari, celó oni bodo razumeli Gospodovo ljubečo skrbnost.
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
