Pregovori 9
1 Modrost je zgradila svojo hišo, izklesala je svojih sedem stebrov,
Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;
2 pobila je svoje živali, zmešala je svoje vino, prav tako je pripravila svojo mizo.
Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;
3 Poslala je svoje dekle. Na najvišjih krajih mesta kliče:
Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:
4 »Kdorkoli je preprost, naj vstopi sèm.« Glede tistega, ki hoče razumevanje, mu reče:
Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:
5 »Pridi, jej od mojega kruha in pij od vina, ki sem ga namešala.«
Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;
6 Zapusti nespametne in živi in pojdi po poti razumevanja.
Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.
7 Kdor graja posmehljivca, samemu sebi pridobiva sramoto in kdor ošteje zlobnega človeka, sebi pridobiva madež.
Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.
8 Ne grajaj posmehljivca, da te ne zasovraži. Oštej modrega človeka, in te bo ljubil.
Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.
9 Daj poučevanje modremu človeku in bo še modrejši, pouči pravičnega človeka in pomnožil se bo v znanju.
Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.
10 Strah Gospodov je začetek modrosti, in spoznanje svetega je razumevanje.
Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;
11 Kajti po meni bodo tvoji dnevi pomnoženi in leta tvojega življenja ti bodo narasla.
Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.
12 Če si moder, boš moder zase, toda če se posmehuješ, boš to sam trpel.
Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.
13 Nespametna ženska je kričava. Naivna je in ničesar ne ve.
Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;
14 Kajti sedi pri vratih svoje hiše, na sedežu, na visokih krajih mesta,
Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;
15 da kliče mimoidoče, ki gredo naravnost na svojih poteh:
Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:
16 »Kdorkoli je preprost, naj vstopi sèm.« Glede tistega, ki hoče razumevanje, mu pravi:
Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:
17 »Ukradene vode so sladke in kruh, pojeden na skrivnem, je prijeten.«
Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.
