Pregovori 29
1 Tisti, ki je pogosto grajan, otrjuje svoj vrat; nenadoma bo uničen in to brez rešitve.
Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2 Kadar so pravični na oblasti, se ljudstvo veseli, toda kadar zlobni rojevajo pravila, ljudstvo žaluje.
När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3 Kdorkoli ljubi modrost, razveseljuje svojega očeta, toda kdor se zadržuje s pocestnicami, zapravlja svoje imetje.
Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4 Kralj s sodbo vzpostavlja deželo, toda kdor sprejema darila, jo prevrača.
Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5 Človek, ki laska svojemu bližnjemu, razpenja mrežo za njegova stopala.
Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6 V prestopku hudobneža je zanka, toda pravični prepeva in se veseli.
En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7 Pravični preudarja stvar ubogega, toda zlobni se na to ne ozira.
Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8 Posmehljivci mesto privedejo v zanko, toda modri možje odvrnejo bes.
Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9 Če se moder človek prička z nespametnim človekom, bodisi besni ali se smeje, tam ni počitka.
När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10 Krvoločnež sovraži poštenega, toda pravični išče njegovo dušo.
De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11 Bedak izreka vse svoje mišljenje, toda moder človek ga zadrži za pozneje.
Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12 Če vladar prisluhne lažem, so vsi njegovi služabniki zlobni.
Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13 Ubog in varljiv človek se skupaj srečata; Gospod razsvetljuje oči obeh.
Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14 Kralju, ki zvesto sodi ubogega, bo njegov prestol utrjen na veke.
Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15 Palica in opomin dajeta modrost, toda otrok, prepuščen samemu sebi, svoji materi prinaša sramoto.
Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16 Kadar so zlobni pomnoženi, narašča prestopek, toda pravični bodo videli njihov padec.
Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17 Grajaj svojega sina in dal ti bo počitek; da, tvoji duši bo dal veselje.
Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18 Kjer ni videnja ljudstvo propada, toda kdor se drži postave, je srečen.
Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19 Služabnik ne bo grajan z besedami; kajti čeprav razume, ne bo odgovoril.
Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20 Vidiš človeka, ki je nagel v svojih besedah? Več upanja je za bedaka kakor zanj.
Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21 Kdor svojega služabnika od otroških let prefinjeno vzgaja, mu bo končno postal njegov sin.
Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22 Jezen človek razvnema prepir, besen človek pa je obilen v prestopku.
En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23 Človekov ponos ga bo ponižal, toda spoštovanje bo podpiralo ponižnega v duhu.
En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24 Kdorkoli je družabnik s tatom, sovraži svojo lastno dušo; sliši preklinjanje, pa tega ne razkriva.
Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25 Strah pred človekom prinaša zanko, toda kdorkoli svoje trdno upanje polaga v Gospoda, bo varen.
Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26 Mnogi iščejo vladarjevo naklonjenost, toda sodba vsakega človeka prihaja od Gospoda.
Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27 Nepravičen človek je ogabnost pravičnemu in kdor je na svoji poti pošten, je ogabnost zlobnemu.
En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.
