Pregovori 14
1 Vsaka modra ženska gradi svojo hišo, toda nespametna jo ruši s svojimi rokami.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Kdor hodi v svoji poštenosti, se boji Gospoda, toda kdor je sprevržen na svojih poteh, ga prezira.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 V ustih nespametnih je šiba ponosa, toda ustnice modrih jih bodo varovale.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Kjer ni volov, so jasli čiste, toda mnogo povečanje je z volovsko močjo.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Zvesta priča ne bo lagala, toda kriva priča bo izrekala laži.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Posmehljivec išče modrost, pa je ne najde, toda spoznanje je lahko tistemu, ki razume.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Pojdi izpred prisotnosti nespametnega človeka, kadar v njem ne zaznavaš ustnic spoznanja.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Modrost razsodnega je razumeti svojo pot, toda neumnost bedakov je prevara.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Bedaki se posmehujejo ob grehu, toda med pravičnimi je naklonjenost.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Srce pozna svojo lastno grenkobo in tujec se ne vmešava s svojo radostjo.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Hiša zlobnega bo zrušena, toda šotor iskrenega bo cvetel.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Obstaja pot, ki se zdi človeku prava, toda njen konec so poti smrti.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Celo v smehu je srce žalostno in konec tega veselja je potrtost.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Odpadnik v srcu bo nasičen s svojimi lastnimi potmi, dober človek pa bo zadovoljen sam od sebe.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Naivnež verjame vsaki besedi, toda razsoden človek dobro pazi na svojo hojo.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Moder človek se boji in se oddaljuje od zla, toda bedak besni in je samozavesten.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Kdor je hitro jezen, se vede nespametno, človek zlobnih naklepov pa je osovražen.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Naivneži podedujejo neumnost, toda razsodni so kronani s spoznanjem.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Zlobni se priklanjajo pred dobrimi in zlobni pri velikih vratih pravičnih.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Ubogi je osovražen celo od svojega lastnega soseda, toda bogati ima mnogo prijateljev.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Kdor prezira svojega soseda, greši, toda kdor ima usmiljenje do ubogega, je srečen.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Mar se ne motijo tisti, ki snujejo zlo? Toda usmiljenje in resnica bosta tem, ki snujejo dobro.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 V vsem trudu je korist, toda govorjenje ustnic se nagiba samo k ubožnosti.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Krona modrih so njihova bogastva, toda nespametnost bedakov je neumnost.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Poštena priča osvobaja duše, toda varljiva priča govori laži.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 V strahu Gospodovem je močno zaupanje in njegovi otroci bodo imeli kraj zatočišča.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Strah Gospodov je studenec življenja, da se odide od zank smrti.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 V množici ljudstva je kraljeva čast, toda v pomanjkanju ljudstva je uničenje princa.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Kdor je počasen za bes, ima veliko razumevanja, toda kdor je naglega duha, povišuje neumnost.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Zdravo srce je življenje mesu, toda zavist gniloba kostem.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Kdor zatira ubogega, graja njegovega Stvarnika, toda kdor ga časti, ima usmiljenje do ubogih.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Zlobni je v svoji zlobnosti odpeljan proč, toda pravični ima upanje v svoji smrti.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Modrost počiva v srcu tistega, ki ima razumevanje, toda tisti, ki je v sredi bedakov, je spoznan.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Pravičnost povišuje narod, toda greh je očitek kateremukoli ljudstvu.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Kraljeva naklonjenost je k modremu služabniku, toda njegov bes je zoper tistega, ki povzroča sramoto.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
