Job 36
1 Elihú je tudi nadaljeval in rekel:
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 »Dovoli mi malo in pokazal ti bom, da bom še govoril za Boga.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 Svoje spoznanje bom prinesel od daleč in pravičnost pripisal svojemu Stvarniku.
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 Kajti zares moje besede ne bodo napačne. On, ki je popoln v spoznanju, je s teboj.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 Glej, Bog je mogočen in ne prezira nikogar. Mogočen je v moči in modrosti.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 Ne varuje življenja zlobnih, temveč daje pravico ubogim.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 Svojih oči ne umakne od pravičnih, temveč so oni s kralji na prestolu. Da, utrjuje jih na veke in so povišani.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 In če bodo zvezani v okove in držani v vrveh stiske,
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 tedaj jim kaže njihovo delo in njihove prestopke, ki so jih presegli.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 Tudi njihovo uho odpira k disciplini in zapoveduje, da se vrnejo od krivičnosti.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 Če ga ubogajo in mu služijo, bodo svoje dni preživeli v uspevanju in svoja leta v užitkih.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 Toda če ne ubogajo, se bodo pogubili pod mečem in umrli bodo brez spoznanja.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 Toda hinavci v srcu kopičijo bes. Ne vpijejo, ko jih zvezuje.
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 Umrejo v mladosti in njihovo življenje je med nečistimi.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 Revnega osvobaja v njegovi stiski in njihova ušesa odpira v zatiranju.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 Celo tako bi te odstranil iz tesnega na prostran kraj, kjer ni omejenosti in to, kar naj bi bilo postavljeno na tvojo mizo, bi bilo polno tolšče.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 Toda izpolnil si sodbo zlobnega. Sodba in pravica te bosta zgrabili.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Ker je bes, pazi, da te ne bi odvzel s svojim udarcem. Potem te velika odkupnina ne more osvoboditi.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 Bo cenil tvoja bogastva? Ne niti zlata niti vseh sil moči.
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 Ne želi si noči, ko so ljudje iztrebljeni iz svojega kraja.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Pazi, ne oziraj se na krivičnost, kajti to si izbral raje kakor stisko.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 Glej, Bog s svojo močjo povišuje. Kdo poučuje kakor on?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 Kdo se mu je pridružil na njegovi poti? Ali kdo lahko reče: ›Počel si krivičnost?‹
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 Spomni se, da poveličuješ njegovo delo, ki ga ljudje gledajo.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Vsak človek ga lahko vidi. Človek ga lahko gleda od daleč.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Glej, Bog je velik in mi ga ne poznamo niti število njegovih let ne more biti preiskano.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 Kajti kapljice vode dela majhne. Dež izliva glede na njegovo meglico,
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 katero oblaki kapljajo in obilno rosijo na človeka.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 Mar prav tako lahko kdorkoli razume razširjanje oblakov ali zvok njegovega šotora?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Glej, svojo svetlobo razširja nanje in pokriva dna morja.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 Kajti z njimi sodi ljudstvu, hrano daje v obilju.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 Z oblaki pokriva svetlobo in ji zapoveduje, naj ne sveti z oblakom, ki prihaja vmes.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 Njegov hrup govori o tem, tudi živina glede meglice.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.
