< Job 12 >
1 Job je odgovoril in rekel:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 »Brez dvoma ste vi samo ljudje in modrost bo umrla z vami.
Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
3 Toda jaz imam razumevanje prav tako kakor vi. Nisem slabši od vas. Da, kdo ne pozna takšnih stvari, kakor so te?
Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
4 Jaz sem kakor nekdo, zasmehovan od svojega bližnjega, ki kliče k Bogu in ta mu odgovarja. Pravičen človek je zasmehovan do norčevanja.
Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
5 Kdor je pripravljen, da zdrsne s svojimi stopali, je kakor svetilka, prezirana v mislih tistega, ki je ohol.
Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
6 Šotori roparjev uspevajo in tisti, ki izzivajo Boga, so varni; v katerih roko Bog obilno prinaša.
Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
7 Toda vprašaj sedaj živali in te bodo poučile in perjad neba in ti bodo povedale.
Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
8 Ali govori zemlji in te bo poučila in morske ribe ti bodo oznanile.
eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
9 Kdo v vsem tem ne spoznava, da je to naredila Gospodova roka?
Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
10 V čigar roki je duša vsake žive stvari in dih vsega človeštva.
I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
11 Mar uho ne preizkuša besed? In usta ne okusijo njegove hrane?
Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
12 S starcem je modrost, in v dolžini dni razumnost.
Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
13 Z njim je modrost in moč, on ima nasvet in razumevanje.
Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
14 Glej, on poruši in to ne more biti ponovno zgrajeno. On zapre človeka in ne more biti odpiranja.
Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
15 Glej, on zadržuje vode in se posušijo. On jih prav tako pošilja ven in razrijejo zemljo.
Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
16 Z njim je moč in modrost; prevarani in slepar sta njegova.
Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
17 Svetovalce odvede oplenjene in sodnike dela bedake.
Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
18 Kraljem razvezuje vez in njihova ledja opasuje s pasom.
Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
19 Prince odvede oplenjene in podira močne.
Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
20 Odstranja govor zanesljivih in odvzema razumnost ostarelih.
Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
21 Na prince izliva zaničevanje in slabi moč močnih.
Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
22 Odkriva globoke stvari teme in na svetlobo prinaša smrtno senco.
Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
23 Povečuje narode in jih uničuje. Razširja narode in jih ponovno vodi v suženjstvo.
Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
24 Odvzema srce vodjem ljudstva zemlje in jim povzroča, da tavajo v divjini, kjer ni poti.
Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
25 Tipajo v temi brez svetlobe in on jim povzroča, da se opotekajo kakor pijan človek.
De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.