< Mapisarema 94 >
1 Haiwa Jehovha, imi Mwari anotsiva, haiwa Mwari iyemi munotsiva, penyai.
Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.
2 Simukai, imi Mutongi wenyika; tsivai vanozvikudza zvakavafanira.
Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.
3 Haiwa Jehovha, vakaipa vachasvika riniko, vachasvika riniko vakaipa vachingofara?
Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;
4 Vanodurura mashoko okuzvikudza; vose vanoita zvakaipa vazere nokuzvirumbidza.
Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?
5 Vanopwanya vanhu venyu, imi Jehovha, vanodzvinyirira nhaka yenyu.
Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.
6 Vanouraya chirikadzi nomweni; vanoponda nherera.
Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;
7 Vanoti, “Jehovha haaoni; Mwari waJakobho haana hanya.”
Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.
8 Nzwisisai, imi vasina njere pakati pavanhu; imi mapenzi, muchava vakachenjera riniko?
Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?
9 Ko, iye akasima nzeve, haanganzwi here? Iye akaumba ziso haangaoni here?
Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?
10 Ko, iye anoranga ndudzi haangarangi here? Anodzidzisa vanhu angashayiwa zivo here?
Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.
11 Jehovha anoziva mirangariro yavanhu; anoziva kuti haina maturo.
Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.
12 Akaropafadzwa munhu anorangwa nemi, iyemi Jehovha, munhu wamunodzidzisa pamurayiro wenyu;
Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;
13 munomuzorodza pamazuva enhamo, kusvikira akaipa achererwa gomba.
Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.
14 Nokuti Jehovha haangarambi vanhu vake; haangambosiyi nhaka yake.
Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.
15 Kururamisira kuchawanikwa nokuda kwevakarurama, uye vose vakarurama pamwoyo vachakutevera.
Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.
16 Ndianiko achandirwira pane vakaipa? Ndianiko achandibatsira pavaiti vezvakaipa?
Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
17 Dai Jehovha asina kundibatsira, ndingadai ndakakurumidza kugara parunyararo rworufu.
Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.
18 Pandakati, “Rutsoka rwangu rwotedzemuka,” rudo rwenyu, imi Jehovha, rwakanditsigira.
Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.
19 Pandakava nokufunganya kukuru mandiri, kunyaradza kwenyu kwakandivigira mufaro kumweya wangu.
Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.
20 Ko, chigaro choushe chino uori chingashamwaridzana nemi here, icho chinouyisa kutambudzika muzvirevo zvacho?
Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.
21 Vanobatana pamwe chete kuti varwise vakarurama, vachipomera mhosva yorufu kuna vasina mhosva.
De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.
22 Asi Jehovha ndiye ava nhare yangu, uye Mwari wangu ndiye dombo randinotizira.
Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.
23 Achavatsiva nokuda kwezvivi zvavo, uye achavaparadza nokuda kwezvakaipa zvavo; Jehovha Mwari wedu achavaparadza.
Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.