Mapisarema 22
1 Kumutungamiri wokuimba. Namaimbirwo e“Nondo yamangwanani.” Pisarema raDhavhidhi. Mwari wangu, Mwari wangu, mandisiyireiko? Sei muri kure zvakadai nokundiponesa, kure zvakadai namashoko okugomera kwangu?
En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder. Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.
2 Haiwa Mwari wangu, ndinodanidzira masikati, asi hamundipinduri, nousiku, uye handinyarari.
Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.
3 Asi imi makagadzwa saIye Mutsvene; ndimi rumbidzo yaIsraeri.
Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.
4 Madzibaba edu akavimba nemi; vakavimba, uye mukavarwira.
Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.
5 Vakachema kwamuri, vakaponeswa; vakavimba nemi uye havana kunyadziswa.
Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.
6 Asi ini ndiri honye kwete munhu, ndinozvidzwa navanhu uye ndinoshorwa namarudzi.
Men jag är en matk, och icke menniska; menniskors gabberi, och folks föraktelse.
7 Vose vanondiona vanondiseka; vanoshamisa miromo yavo vachindituka, vachidzungudza misoro yavo vachiti,
Alle de som mig se, bespotta mig, gapa upp med munnen, och rista hufvudet:
8 “Anovimba naJehovha; Jehovha ngaamununure. Ngaamuponese, sezvo achimufarira.”
Han klage det Herranom; han hjelpe honom ut, och undsätte honom, om han hafver lust till honom.
9 Asi ndimi makandibudisa mudumbu; mukaita kuti ndivimbe nemi ndichiri pachipfuva chamai vangu.
Ty du hafver dragit mig utu mitt moderlif; och vast min tröst, då jag än vid mine moders bröst låg.
10 Kubva pakuzvarwa kwangu, ndakaiswa kwamuri; kubva mudumbu ramai vangu, makanga muchingova Mwari wangu.
På dig är jag kastad utaf moderlifvet; du äst min Gud, allt ifrå mine moders lif.
11 Regai kuva kure neni, nokuti dambudziko riri pedyo uye hakuna angabatsira.
Var icke långt ifrå mig; ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.
12 Hando zhinji dzakandikomba; hando dzine simba dzeBhashani dzakandipoteredza.
Store stutar hafva belagt mig; fete oxar hafva omhvärft mig.
13 Shumba dzinoomba dzichibvambura nyama, dzinondishamira miromo yadzo.
De uppgapa med sin mun emot mig, såsom ett glupande och rytande lejon.
14 Ndadururwa semvura, uye mapfupa angu ose abva asvodogoka. Mwoyo wangu washanduka ukava namo; wanyungudika mukati mangu.
Jag är utgjuten såsom vatten; all min ben hafva skiljts åt; mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält vax.
15 Simba rangu raoma sechaenga, uye rurimi rwangu runonamatira kumusoro kwomuromo wangu; munondiradzika muguruva rorufu.
Mina krafter äro borttorkade, såsom ett stycke af en potto; och min tunga lådar vid min gom, och du lägger mig uti dödsens stoft.
16 Imbwa dzakandikomba; boka ravanhu vakaipa rakandipoteredza, vakabvoora maoko angu netsoka dzangu.
Ty hundar hafva kringhvärft mig, och de ondas rote hafver ställt sig omkring mig; mina händer och fötter hafva de genomborrat.
17 Ndinokwanisa kuverenga mapfupa angu ose; vanhu vanondinanʼanidza uye vanofarira kutambudzika kwangu.
Jag måtte tälja all min ben; men de skåda och se sin lust på mig.
18 Vanogovana nguo dzangu pakati pavo uye vanokanda mijenya nokuda kwenguo yangu.
De byta min kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.
19 Asi imi, Jehovha, regai kuva kure neni; imi simba rangu, kurumidzai kundibatsira.
Men du, Herre, var icke fjerran; min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.
20 Rwirai upenyu hwangu pamunondo, ihwo upenyu hwangu hunokosha, kubva pasimba rembwa.
Fria mina själ ifrå svärdet, mina ensamma ifrå hundarna.
21 Ndinunurei pamuromo weshumba; ndiponesei panyanga dzenyati.
Hjelp mig utu lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.
22 Ndichaparidza zita renyu kuhama dzangu; ndichakurumbidzai paungano.
Jag vill predika ditt Namn minom brödrom; jag vill prisa dig i församlingene.
23 Imi munotya Jehovha, murumbidzei! Imi mose zvizvarwa zvaJakobho, mukudzei! Mutyei, imi mose zvizvarwa zvaIsraeri!
Lofver Herran, I som frukten honom; honom äre all Jacobs säd, och honom vörde all Israels säd.
24 Nokuti haana kuzvidza kana kusema chibayiro chaiye akatambudzwa; haana kumuvanzira chiso chake, asi akanzwa kuchemera kwake rubatsiro.
Ty han hafver icke föraktat eller försmått dens fattiga eländhet; och icke förskylt sitt ansigte för honom; och då han ropade till honom, hörde han det.
25 Kwamuri ndiko kunobva dingindira rerumbidzo yangu paungano huru; ndichazadzisa mhiko dzangu pamberi pavanokutyai.
Dig vill jag prisa, uti den stora församlingene; jag vill betala mitt löfte inför dem som frukta honom.
26 Varombo vachadya uye vagoguta; vanotsvaka Jehovha vachamurumbidza, mwoyo yenyu ngairarame nokusingaperi!
De elände skola äta, att de mätte varda; och de som efter Herran fråga, skola prisa honom; edart hjerta skall lefva evinnerliga.
27 Migumo yose yenyika icharangarira igodzokera kuna Jehovha, uye mhuri dzendudzi dzose dzichapfugama pamberi pake,
Tänke derpå alla verldenes ändar, och omvände sig till Herran; och alla Hedningars slägter tillbedje för honom.
28 nokuti ushe ndohwaJehovha uye anotonga pamusoro pendudzi.
Herren hafver ett rike, och han råder ibland Hedningarna.
29 Vapfumi vose venyika vachadya uye vachamunamata; vose vanoburukira muguruva vachapfugama pamberi pake, navose vasingagoni kuzviraramisa.
Alle fete på jordene skola äta, och tillbedja; för honom skola knäböja alle de som i stoft ligga, och de der med bekymmer lefva.
30 Vana vake vachamushumira; zvizvarwa zvinotevera zvichaudzwa nezvaIshe.
Han skall få ena säd, den honom tjenar; om Herran skall man förkunna intill barnabarn.
31 Vachaparidza kururama kwake kuvanhu vasati vaberekwa, nokuti akazviita.
De skola, komma och predika hans rättfärdighet de folke, som födas skall, att han det gör.
