< Mapisarema 102 >

1 Munyengetero womunhu anotambudzika. Paanenge aziya uye odurura kuchema kwake pamberi paJehovha. Inzwai munyengetero wangu, imi Jehovha; kuchemera kwangu rubatsiro ngakusvike kwamuri.
En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
2 Regai kundivanzira chiso chenyu pandinenge ndichitambudzika. Rerekerai nzeve yenyu kwandiri; pandinokudanai, ndipindurei nokukurumidza.
Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
3 Nokuti mazuva angu anopera soutsi; mapfupa angu anopisa samazimbe anopfuta.
Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
4 Mwoyo wangu warohwa uye waoma souswa; ndinokanganwa kudya zvokudya zvangu.
Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
5 Nokuda kwokugomera kwangu kukuru ndaonda zvokuti ganda rangu ranamatira pamapfupa.
Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
6 Ndafanana nezizi romugwenga, sezizi riri pakati pamatongo.
Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
7 Ndinovata ndakasvinura, ndava seshiri iri yoga pamusoro pedenga remba.
Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
8 Zuva rose vavengi vangu vanondishungurudza; avo vanondipengera vanoshandisa zita rangu sechituko.
Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
9 Nokuti ndinodya madota sechokudya changu, uye ndinovhenganisa zvokunwa zvangu nemisodzi,
Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
10 nokuda kwehasha dzenyu huru, nokuti makandisimudza mukandikanda parutivi.
För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
11 Mazuva angu akaita somumvuri wamadekwana; ndinosvava souswa.
Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
12 Asi imi, iyemi Jehovha, munogara pachigaro choushe nokusingaperi; mukurumbira wenyu uripo kusvikira kuzvizvarwa zvose.
Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
13 Imi muchasimuka mugonzwira Zioni tsitsi, nokuti ndiyo nguva yokurinzwira nyasha; nguva yakatarwa yasvika.
Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
14 Nokuti matombo aro anokosha kuvaranda venyu; guruva raro chairo rinovaendesa kugomba.
Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
15 Ndudzi dzichatya zita raJehovha, madzimambo ose enyika achatya kubwinya kwenyu.
Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
16 Nokuti Jehovha achavakazve Zioni, agozviratidza pakubwinya kwake.
Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
17 Achadavira minyengetero yavanotambura; haangazvidzi chikumbiro chavo.
Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
18 Izvi ngazvinyorerwe zvizvarwa zvamangwana, kuti vanhu vasati vasikwa vagorumbidza Jehovha vachiti,
Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
19 “Jehovha akatarira pasi ari panzvimbo yake tsvene yakakwirira, ari kudenga akacherechedza pasi,
Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
20 kuti anzwe kugomera kwavasungwa agosunungura avo vakatongerwa rufu.”
Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
21 Saka zita raJehovha richaparidzwa muZioni, nokurumbidzwa kwake muJerusarema,
På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
22 panoungana marudzi noushe kuti vanamate Jehovha.
När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
23 Panguva youpenyu hwangu akatapudza simba rangu; akaita kuti mazuva angu ave mashoma.
Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
24 Saka ndakati, “Regai kundibvisa, imi Mwari wangu, pakati pamazuva angu; makore enyu anoramba aripo kusvikira kuzvizvarwa zvose.
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
25 Pamavambo makateya nheyo dzenyika, uye matenga ibasa basa ramaoko enyu.
Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
26 Izvo zvichaparara, asi imi munogara muripo; zvose zvichasakara senguo. Senguo muchavabvisa uye vacharaswa.
De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
27 Asi imi mucharamba makadaro, uye makore enyu haatongogumi.
Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.
28 Vana vavaranda venyu vachagara pamberi penyu; zvizvarwa zvavo zvichasimbiswa pamberi penyu.”
Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.

< Mapisarema 102 >