Zvirevo 8
1 Ko, uchenjeri hahudanidziri here? Kunzwisisa hakusimudziri inzwi rako here?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Panzvimbo dzakakwirira panzira, pamharadzano dzenzira, ndipo pahumire;
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 parutivi rwamasuo okupinda muguta, pamikova, hunodanidzirisa huchiti,
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 “Kwamuri, imi varume, ndinodanidzira; ndinosimudzira inzwi rangu kuvanhu vose.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Imi vasina mano, wanai uchenjeri; imi mapenzi, wanai kunzwisisa.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Teererai, nokuti ndine zvinhu zvinokosha zvokutaura; ndinozarura muromo wangu kuti nditaure zvakarurama.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Muromo wangu unotaura zvokwadi, nokuti miromo yangu inovenga zvakaipa.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Mashoko ose omuromo wangu akarurama; hapana kana rimwe rakakombama kana rakaipa.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Kune ane njere ose zvawo akarurama, akarurama kuna avo vane zivo.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Sarudza kurayira kwangu panzvimbo yesirivha, ruzivo panzvimbo yegoridhe rakaisvonaka,
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 nokuti uchenjeri hunokosha kupfuura marubhi, uye hapana chaungada chingaenzaniswa nahwo.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 “Ini, uchenjeri ndinogara pamwe chete navakachenjera; ndine ruzivo nenjere.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 Kutya Jehovha ndiko kuvenga zvakaipa; ndinovenga kuzvikudza namanyawi, maitiro akaipa nokutaura kunonyangadza.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Zano nokutonga kwakanaka ndezvangu; ndine kunzwisisa nesimba.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Madzimambo anobata ushe neni uye vatongi vanodzika mirayiro yakarurama;
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 machinda anofambisa ushe neni, navakuru vose vanotonga panyika.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Ndinoda avo vanondida, uye vaya vanonditsvaka vanondiwana.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Pfuma nokukudzwa zvineni, upfumi hunogara nokururama.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Chibereko changu chakanaka kupfuura goridhe rakaisvonaka; zvandinobereka zvinopfuura sirivha yakaisvonaka.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Ndinofamba munzira dzokururama, pamakwara okururamisira,
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 ndichipa upfumi kuna avo vanondida, uye ndichiita kuti matura avo azare.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 “Jehovha akandibudisa sebasa rake rokutanga pamabasa ake, kutangira mabasa ake akare;
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 ndakagadzwa kubva pakusingaperi, kubva pakutanga, nyika isati yavapo.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Makungwa asati avapo, ndakaberekwa, pasati pava nezvitubu zvine mvura zhinji;
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 makomo asati aiswa munzvimbo dzawo, zvikomo zvisati zvavapo, ndakaberekwa,
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 asati aita nyika neminda kana guruva ripi zvaro renyika.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Ndakanga ndiripo paakaisa matenga munzvimbo dzawo, paakaita denderedzwa pamusoro pamakungwa,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 paakaita makore kudenga uye paakasimbisa zvitubu zvamakungwa,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 paakapa gungwa miganhu yaro kuti mvura dzirege kudarika zvaakarayira, uye paakateya nheyo dzenyika.
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Ipapo ndini ndaiva mhizha parutivi rwake. Ndaigara ndichifara zuva nezuva, ndichifara nguva dzose pamberi pake,
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 ndichifadzwa nenyika yake yose uye ndichifadzwa navanhu vose.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 “Saka zvino, vanakomana vangu, teererai kwandiri; vakaropafadzwa avo vanochengeta nzira dzangu.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Teererai kurayira kwangu mugova vakachenjera; musakushayira hanya.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Akaropafadzwa munhu anoteerera kwandiri, anorinda mazuva ose pamasuo angu. Anomira pamukova womusuo wangu.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Nokuti ani naani anondiwana anowana upenyu uye anogamuchira nyasha kubva kuna Jehovha.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 Asi ani naani asingandiwani anozvikuvadza; vose vanondivenga vanoda rufu.”
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
