Zvirevo 19
1 Zviri nani kuva murombo ane mafambiro akarurama, pane benzi rine muromo wakatsauka.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 Hazvibatsiri kushingaira usina zivo, kana kukurumidza uchizorasika nzira.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 Upenzi hwomunhu hunoparadza upenyu hwake, asi mwoyo wake unotsamwira Jehovha.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Pfuma inouyisa shamwari zhinji, asi murombo anosiyiwa neshamwari dzake.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 Chapupu chenhema hachingaregi kurangwa, uye uyo anodurura manyepo haangaregedzwi.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Vazhinji vanotsvaka nyasha kumutongi, uye mumwe nomumwe ishamwari yomunhu anopa zvipo.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 Murombo anoraswa nehama dzake dzose, kuzoti shamwari dzake, dzinomunzvenga zvakadii! Kunyange akavatevera achidemba kwazvo havangawanikwi.
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 Uyo anowana uchenjeri anoda upenyu hwake; uye anochengeta kunzwisisa anobudirira.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 Chapupu chenhema hachingaregi kurangwa, uye uyo anodurura manyepo achaparara.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Hazvina kufanira kuti benzi rigarike, ko, zvakanyanya kuipa sei kuti muranda atonge machinda!
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 Uchenjeri hwomunhu hunomupa mwoyo murefu; kukudzwa kwake ndiko kukanganwira kudarika kwomumwe.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 Kutsamwa kwamambo kwakafanana nokuomba kweshumba, asi nyasha dzake dzakaita sedova pauswa.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 Mwanakomana benzi ndiko kuparara kwababa vake, uye mukadzi anokakavara akafanana nemvura inoramba ichingodonha.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 Dzimba nepfuma inhaka inobva kuvabereki, asi mukadzi akanaka anobva kuna Jehovha.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 Usimbe hunouyisa hope dzakadzama, uye munhu asingashandi achafa nenzara.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 Uyo anoteerera kurayira anochengetedza upenyu hwake, asi uyo asina hanya nenzira dzake achafa.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 Uyo anonzwira varombo tsitsi anopa kuna Jehovha, uye achamupa mubayiro wezvaakaita.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Ranga mwanakomana wako, nokuti mukuranga ndimo mune tariro; usava nechikamu pakuparadzwa kwake.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 Munhu ane hasha zvikuru anofanira kuripa mhosva yake; kana ukamununura, unofanira kuzomununurazve.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Teerera zano ugamuchire kurayirwa, uye pakupedzisira uchava wakachenjera.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 Mune urongwa huzhinji mumwoyo momunhu, asi kuda kwaJehovha ndiko kunobudirira.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 Chinodiwa nomunhu rudo rusingagumi; zviri nani kuva murombo pano kuva murevi wenhema.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 Kutya Jehovha kunotungamirira kuupenyu: Ipapo munhu achazorora zvakanaka, asingawirwi nedambudziko.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 Simbe inoisa ruoko rwayo mundiro; igotadza kunyange kurwudzosa kumuromo wayo!
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 Rova museki, ipapo vasina mano vachadzidzawo ungwaru; tsiura munhu ane njere, ipapo achawana zivo.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 Uyo anobira baba vake uye achidzinga mai vake mwanakomana anonyadzisa.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 Mwanakomana wangu, ukasateerera kurayirwa, uchatsauka kubva pamashoko oruzivo.
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 Chapupu chakaipa chinoseka kururamisira, uye muromo womunhu akaipa unomedza zvakaipa.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 Kurangwa kwakagadzirirwa vaseki, uye kurohwa misana yamapenzi.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
