< Kuungudza kwaJeremia 5 >

1 Rangarirai Jehovha, zvakatiwira; tarirai, mugoona kunyadziswa kwedu.
Gedenke, HERR, was uns widerfahren ist! Schau her und siehe unsere Schmach!
2 Nhaka yedu yakapiwa kuvatorwa, misha yedu kumabvakure.
Unser Erbe ist den Fremden zugefallen, unsere Häuser den Ausländern.
3 Tava nherera, hatina vabereki, vanamai vedu sechirikadzi.
Wir sind Waisen geworden, vaterlos, unsere Mütter zu Witwen.
4 Tinofanira kutenga mvura yatinonwa; huni dzedu dzinongowanikwa chete nomutengo.
Unser Wasser trinken wir um Geld, unser Holz kommt uns gegen Bezahlung zu.
5 Avo vanotidzinganisa vari pedyo pedyo; taneta uye hatina zororo.
Unsere Verfolger sind uns beständig auf dem Hals; werden wir müde, so gönnt man uns keine Ruhe.
6 Takazviisa pasi peIjipiti neAsiria, kuti tiwane chingwa chakakwana.
Wir haben Ägypten die Hand gereicht und Assur, um genug Brot zu erhalten.
7 Madzibaba edu akatadza uye vakafa, uye tava kurangwa nokuda kwavo.
Unsere Väter, die gesündigt haben, sind nicht mehr; wir müssen ihre Schuld tragen.
8 Varanda vanotitonga, uye hapana angatisunungura kubva pamaoko avo.
Knechte herrschen über uns; niemand befreit uns aus ihrer Hand!
9 Tinowana chingwa chedu nokuisa upenyu hwedu munjodzi, nokuda kwomunondo murenje.
Wir schaffen unsere Nahrung unter Lebensgefahr herbei, weil uns in der Wüste das Schwert bedroht.
10 Ganda redu rava kupisa sechoto, nokuda kwokupisa kwenzara.
Unsere Haut ist schwarz wie ein Ofen, so versengt uns der Hunger.
11 Vakachinya vakadzi muZioni, mhandara, mumaguta eJudha.
Frauen wurden in Zion vergewaltigt, Jungfrauen in den Städten Judas.
12 Machinda akasungirirwa namaoko avo; vakuru havakudzwi.
Fürsten wurden durch ihre Hand gehängt, die Person der Alten hat man nicht geachtet.
13 Majaya anoshanda paguyo; vakomana vanotatarika vakatakura mitoro yehuni.
Jünglinge müssen Mühlsteine tragen und Knaben straucheln unter Bürden von Holz.
14 Vakuru vakabva pasuo reguta; majaya akarega kuimba kwavo.
Die Ältesten bleiben weg vom Tor, und die Jünglinge lassen ihr Saitenspiel.
15 Mufaro mumwoyo medu waguma; kutamba kwedu kwapinduka kukava kuchema.
Die Freude unsres Herzens ist dahin, unser Reigen hat sich in Klage verwandelt.
16 Korona yawa kubva pamusoro wedu. Tine nhamo isu, nokuti takatadza!
Die Krone ist uns vom Haupte gefallen; wehe uns, daß wir gesündigt haben!
17 Nokuda kwaizvozvi mwoyo yedu yapera simba, nokuda kwezvinhu izvi meso edu otadza kuona,
Darob ist unser Herz krank geworden, darum sind unsere Augen trübe:
18 nokuti Gomo reZioni rava dongo, makava ofambamo.
weil der Berg Zion verwüstet ist; Füchse tummeln sich daselbst.
19 Imi Jehovha, munotonga nokusingaperi; chigaro chenyu choushe chiripo kuzvizvarwa zvose.
Du aber, o HERR, bleibst ewiglich, dein Thron besteht für und für!
20 Sei muchigara muchitikanganwa? Sei muchitikanganwa kwenguva yakareba kudai?
Warum willst du uns für immer vergessen, uns verlassen auf Lebenszeit?
21 Tidzoserei kwamuri, Jehovha, kuti tigodzoka; vandudzai mazuva edu senguva yekare,
Bringe uns zu dir zurück, o HERR, so kehren wir um; laß es wieder werden wie vor alters!
22 kana musina kutiramba zvachose kana kutitsamwira zvikuru kwazvo.
Oder hast du uns gänzlich verworfen, bist du allzusehr über uns erzürnt?

< Kuungudza kwaJeremia 5 >