Jobho 36
1 Erihu akaenderera mberi achiti:
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 “Imbondiitirai mwoyo murefu kwechimwezve chinguva, ipapo ndichakuratidzai kuti pane zvimwe zvakawanda zvokutaura, ndakamiririra Mwari.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 Ruzivo rwangu runobva kure; ndichati Muiti wangu akarurama.
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 Muzive kuti mashoko angu haasi enhema; akakwana pazivo ari pakati penyu.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 “Mwari ane simba asi haazvidzi vanhu; ane simba, uye anozadzisa zvaakaronga.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 Haaregi vakaipa vari vapenyu, asi anopa vanotambudzika kodzero dzavo.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 Haabvisi meso ake pane vakarurama; anovagadza pamwe chete namadzimambo uye anovasimudzira nokusingaperi.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 Asi kana vanhu vakasungwa nengetani, vakabatwa zvakasimba netambo dzokutambudzika,
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 iye anovaudza zvavanenge vaita, kuti vatadza nokuzvikudza zvikuru.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 Anovaita kuti vateerere kurayirwa, uye anovarayira kuti vatendeuke pane zvakaipa zvavo.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 Kana vakateerera uye vakamushumira, vachapedza mazuva avo ose mukubudirira uye makore avo vari mukugutsikana.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 Asi kana vasingateereri, vachapera nomunondo, uye vachafa vasina zivo.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 “Vasina umwari mumwoyo yavo vanochengeta pfundipfundi, kunyange paanovasunga, havaridzi mhere kuti vabatsirwe.
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 Vanofa panguva yeujaya hwavo, pakati pezvifeve zvechirume zvepashongwe.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 Asi vaya vanotambudzika anovarwira pakutambudzika kwavo; anotaura kwavari panguva yokurwadziwa kwavo.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 “Ari kukukwezva kubva pamuromo wenhamo, kuti akuise panzvimbo yakasununguka isina zvipinganidzo, pazvivaraidzo zvetafura yenyu izere nezvokudya zvakaisvonaka.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 Asi zvino waremedzwa nokutonga kwakafanira vakaipa; kutonga uye kururamisira zvakubata iwe.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Uchenjere kuti parege kuva nomunhu anokunyengera nepfuma; usarega fufuro huru ichikutsausa.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 Ko, pfuma yako kana kushingaira kwesimba rako zvingakutsigira kuti urege kutambudzika here?
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 Rega kushuva usiku, kuti ukwekweredzere vanhu kure nemisha yavo.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Chenjera kuti urege kudzokera kune zvakaipa, izvo zvaunoda pachinzvimbo chokutambudzika.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 “Tarira, Mwari anosimudzirwa musimba rake. Ndianiko mudzidzisi akafanana naye?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 Ndianiko akamuratidza nzira dzake, kana akati kwaari, ‘Makanganisa imi?’
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 Rangarira kukudza basa rake, iro rakarumbidzwa navanhu munziyo.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Marudzi ose avanhu akariona; vanhu vanoritarisa vari kure.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Haiwa, Mwari mukuru kupfuura kunzwisisa kwedu! Kuwanda kwamakore ake hakuverengeki.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 “Anokwevera madonhwe emvura kumusoro, anoshanduka achinaya semvura kuhova;
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 makore anodurura unyoro hwawo uye mvura yakawanda inonaya pamusoro pavanhu.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 Ndianiko anganzwisisa kuparadzira kwaanoita makore, namatinhiriro aanoita ari mudenga rake?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Tarirai maparadziro aanoita mheni yake pamativi ake, ichituhwina makadzika megungwa.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 Ndiyo nzira yaanotonga nayo ndudzi neyaanodziriritira nayo nezvokudya zvakawanda.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 Anozadza maoko ake nemheni agorayira kuti irove paanoda.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 Kutinhira kwake kunozivisa dutu remvura riri kuuya; kunyange mombe dzinoratidza kusvika kwaro.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.
