< Jobho 30 >

1 “Asi zvino vanondiseka, varume vaduku kwandiri, vane madzibaba andaishora zvokuti handaivaisa pakati pembwa dzinofudza makwai angu.
Et maintenant je suis la risée de mes cadets, dont je ne daignais pas associer les pères aux chiens de mes troupeaux.
2 Ko, simba ramaoko avo raizondibatsirei, sezvo simba ravo rakanga rapera?
Aussi bien la force de leurs mains, qu'eût-elle été pour moi? Pour ces hommes il n'y a jamais d'âge mûr:
3 Vapererwa nokuda kwokushayiwa uye nenzara, vakadzivaira usiku munyika yakaoma, mumatongo nomunyika yakaparara.
desséchés par la disette et la faim, ils rongent la steppe, le vieux désert et la solitude;
4 Vakaunganidza miriwo inovavira kubva mumakwenzi, uye zvokudya zvavo zvakanga zviri mudzi womuti womurara.
ils cueillent l'arroche le long des haies, et la racine du genêt est leur pain;
5 Vakabviswa pakati pavanhu vokwavo, vachitukwa kunge vakanga vari mbavha.
ils sont bannis de la société; on crie après eux, comme après les larrons;
6 Vakamanikidzwa kuti vagare mukati mehova dzakaoma, pakati pamatombo nomumakomba, muvhu.
réduits à habiter des ravins affreux, les antres de la terre et des rochers,
7 Vakarira samakwai pakati pamakwenzi, uye vakamanikidzana pasi porukato.
parmi les buissons ils poussent des hurlements, et pêle-mêle se blottissent sous les ronces,
8 Vakanga vari vanhu vakazvidzika vasina zita, vakadzingwa kubva munyika.
impies, hommes sans nom, qui furent chassés du pays!
9 “Uye zvino vanakomana vavo vanondiseka munziyo; ndava shumo pakati pavo.
Et maintenant je suis leur chanson, et le sujet de leurs discours;
10 Vanondisema uye vanomira kure neni; havazezi kundipfira mate kumeso.
ils me maudissent, puis me quittent, et devant moi ne s'abstiennent pas de cracher.
11 Sezvo zvino Mwari akatsudunura uta hwangu uye akanditambudza, havazvidzori pamberi pangu.
Bien plus, ils déceignent leur corde, et m'en frappent, et ils secouent tout frein devant moi.
12 Kurudyi rwangu rudzi runondirwisa; vanoisira makumbo angu misungo, vanovaka michinjiziri yokurwa neni.
A ma droite leur engeance se lève; ils ne me laissent pas prendre pied, et se fraient jusqu'à moi une voie pour me nuire;
13 Vanoparadza mugwagwa wangu; vanobudirira pakundiparadza, pasina munhu anovabatsira.
ils ruinent mon sentier, aident à ma perte, eux que personne ne soutient.
14 Vanofamba zvavo kunge vanopinda napakakoromoka; pakati pamatongo vanongopinda zvavo.
Ils viennent comme par une large brèche, se précipitent avec fracas.
15 Zvinotyisa zvinondibata; kukudzwa kwangu kwabviswa sokunge nemhepo, kuchengetedzeka kwangu kwapera segore.
Toutes les terreurs se tournent contre moi; c'est comme un ouragan qui poursuit ma grandeur, et, comme un nuage, mon bonheur a passé.
16 “Uye zvino upenyu hwangu hwava kuguma; mazuva okutambudzika anondibata.
Aussi, maintenant mon âme en moi épanche sa plainte; les jours de malheur m'ont saisi.
17 Usiku hunobaya mapfupa angu; zvinondiruma-ruma zvinorwadza hazvizorori.
La nuit perce mes os et les détache, et le mal qui me ronge, ne sommeille pas.
18 Nesimba rake guru Mwari anova chipfeko kwandiri; anondisunga somutsipa wenguo yangu.
Sous Ses coups puissants mon manteau se déforme, comme ma tunique il s'applique à mon corps.
19 Anondikanda mumatope, uye ndava seguruva namadota.
Il m'a jeté dans la boue, et assimilé à la poudre et à la cendre.
20 “Ndinochema kwamuri, imi Mwari, asi hamundipinduri; ndinosimuka, asi munongonditarisa zvenyu.
Je crie à Toi, et Tu ne m'écoutes pas! je suis là debout, et Tu me regardes!
21 Munondishandukira noutsinye; munondirova nesimba roruoko rwenyu.
Tu T'es changé pour moi en cruel ennemi, et Tu m'opposes la force de ton bras.
22 Munondibvuta mondidzingira pamberi pemhepo; munonditenderedza mudutu.
Tu me soulèves sur la tempête et m'emportes avec elle, et pour moi tu anéantis tout espoir de salut.
23 Ndinoziva kuti muchandiburutsa muchindiendesa kurufu, kunzvimbo yakatsaurirwa vapenyu vose.
Car, je le sais, c'est à la mort que tu me mènes, au rendez-vous de tous les vivants.
24 “Zvirokwazvo, hakuna munhu anobata munhu ari kushushikana paanochemera rubatsiro pakutambudzika kwake.
Cependant du sein des décombres ne tend-on pas la main? Quand on périt, ne crie-t-on pas au secours?
25 Ko, handina kuchema nokuda kwevaitambura here? Ko, mweya wangu hauna kuva neshungu pamusoro pavarombo here?
Oui, je pleurai sur ceux pour qui les temps étaient durs, et les indigents attristaient mon âme.
26 Kunyange zvakadaro, pandakanga ndakarindira zvakanaka, zvakaipa zvakasvika; pandakatarisira chiedza, ipapo rima rakasvika.
Et pourtant! j'attendais le bonheur, et le malheur est venu; j'espérais la clarté, et les ténèbres sont arrivées.
27 Kumonyoroka kwoura hwangu hakumbomiri; mazuva okutambudzika anondivinga.
Mes entrailles bouillonnent, et n'ont aucun repos, des jours de chagrin me sont survenus.
28 Ndinodzungaira ndichisvibiswa, asi kwete nezuva; ndinosimuka pakati peungano ndichichemera rubatsiro.
Je marche noirci, mais non par le soleil; debout dans l'assemblée, je me lamente,
29 Ndava hama yamakava, neshamwari yamazizi.
devenant ainsi le frère des chacals, et l'égal de l'autruche.
30 Ganda rangu riri kusviba uye riri kufunuka; muviri wangu unopisa nefivha.
Ma peau noircit et tombe, et mes os brûlent d'inflammation.
31 Mbira dzangu dzava kungoridza nziyo dzokuchema, uye nyere yangu nziyo dzokuungudza.
Ainsi le deuil a remplacé mon luth, et des sons lugubres, ma cornemuse.

< Jobho 30 >