< VaGaratia 6 >
1 Hama dzangu, kana mumwe akabatwa ari muchivi, imi vari mumweya munofanira kumudzora nounyoro. Asi muzvingwarire pachenyu, kuti murege kuedzwawo.
Käre bröder, om en menniska råkade falla i någon synd, I som andelige ären, upprätter honom med saktmodigom anda; och se uppå dig sjelf, att du icke ock frestad varder.
2 Takuriranai mitoro yenyu, uye nokudaro muchazadzisa murayiro waKristu.
Inbördes drager hvarannars bördo, och så fullborden I Christi lag.
3 Kana munhu achifunga kuti iye chinhu iye asiri chinhu, anozvinyengera.
Derföre, om någor låter sig tycka något vara, ändock han intet är, han bedrager sig sjelf.
4 Mumwe nomumwe anofanira kuedza mabasa ake. Ipapo angazvikudza hake, asingazvienzanise nomumwe munhuwo,
Men hvar och en bepröfve sin egen gerning, och så skall han allenast uti sig sjelf hafva berömmelse, och icke uti androm.
5 nokuti mumwe nomumwe anofanira kutakura mutoro wake.
Ty hvar och en skall draga sina bördo.
6 Ani naani anogamuchira dzidziso mushoko anofanira kugovana nounomudzidzisa pazvinhu zvose zvakanaka.
Den som undervisad varder med ordom, han dele allt godt med honom, som honom undervisar.
7 Musanyengerwa: Mwari haasekwi. Munhu anokohwa zvaanodyara.
Farer icke ville, Gud låter intet gäcka sig; ty hvad menniskan sår, det skall hon ock uppskära.
8 Anodyarira nyama yake, achakohwa kuparadzwa kunobva panyama iyoyo; uyo anodyarira mweya, achakohwa upenyu husingaperi hunobva paMweya iwoyo. (aiōnios )
Den som sår i sitt kött, han skall af köttet uppskära förgängelighet; men den som sår i Andanom, han skall uppskära af Andanom evinnerligit lif. (aiōnios )
9 Ngatiregei kuneta pakuita zvakanaka, nokuti nenguva yakafanira tichakohwa kana tisingaori mwoyo.
Och när vi göre godt, låt oss icke ledas vid; ty vi skole ock i sinom tid uppskära utan återvändo.
10 Naizvozvo, zvatine mukana, ngatiitei zvakanaka kuvanhu vose, zvikuru kuna avo vari mumhuri yavatendi.
Medan vi nu tid hafve, låt oss göra godt emot hvar man; men aldramest emot dem, som våre medbröder äro i trone.
11 Tarirai kukura kwamavara andinoshandisa sezvo ndichikunyorerai imi noruoko rwangu!
Ser huru stort bref jag eder tillskrifvit hafver med min egen hand.
12 Avo vanoda kuzviratidza kuti vakanaka nechokunze vanoedza kukumanikidzai kuti mudzingiswe. Vanongoita izvi kuti varege kutambudzwa nokuda kwomuchinjikwa waKristu.
De som vilja täckas efter köttet, de nödga eder till omskärelsen, allenast fördenskull, att de icke skola förföljde varda med Christi kors.
13 Kunyange naivo vakadzingiswa havateereri murayiro, asi vanoda kuti imi mudzingiswe, kuti vagozvikudza pamusoro penyama yenyu.
Ty ock de samma, som låta omskära sig, hålla intet lagen; utan de vilja att I skolen låta omskära eder, på det de måga berömma sig af edart kött.
14 Ini ngandirege kutongozvikudza kunze kwomumuchinjikwa waIshe wedu Jesu Kristu, uyo kubudikidza nawo nyika yakarovererwa kwandiri, uye ini kunyika.
Men bort det, att jag af någon ting skulle berömma mig, utan af vårs Herras Jesu Christi kors; genom hvilken verlden är mig korsfäst, och jag verldene.
15 Kudzingiswa kana kusadzingiswa hazvirevi chinhu; chinokosha ndiko kuva chisikwa chitsva.
Ty i Christo Jesu gäller intet, hvarken omskärelse eller förhud, utan ett nytt kreatur.
16 Rugare nengoni kuna avo vanotevera murayiro uyu, kunyange kuIsraeri yaMwari.
Och alle de som efter denna reglo vandra, öfver dem vare frid och barmhertighet, och öfver Guds Israel.
17 Pakupedzisira, ngakurege kuva nomunhu anonditambudza, nokuti ndakatakura mumuviri wangu mavanga aJesu.
Ingen göre mig mer bekymmer; ty jag drager på min kropp vårs Herras Jesu tecken.
18 Nyasha dzaIshe wedu Jesu Kristu ngadzive nomweya wenyu, hama dzangu. Ameni.
Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med edrom anda, käre bröder. Amen.