< Галатима 3 >
1 О неразумни Галати! Ко вас је опчинио да се не покоравате истини? Ви, којима пред очима беше написан Исус Христос, а сад се међу вама разапе.
I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?
2 Ово једно хоћу од вас да дознам, или Духа примисте кроз дела закона или кроз чувење вере?
Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?
3 Тако ли сте неразумни? Почевши Духом, сад телом свршујете?
Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?
4 Тако ли узалуд пострадасте? Кад би било само узалуд!
Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?
5 Који вам дакле даје Духа и чини чудеса међу вама, чини ли делима закона или чувењем вере?
Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,
6 Као што Авраам верова Богу, и прими му се у правду.
i enlighet med det ordet: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»?
7 Познајте дакле да су они синови Авраамови који су од вере.
Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.
8 А писмо видевши унапред да Бог вером незнабошце правда, напред објави Аврааму: У теби ће се благословити сви незнабошци.
Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: »I dig skola alla folk varda välsignade.»
9 Тако који су од вере, благословиће се с верним Авраамом.
Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.
10 Јер који су год од дела закона под клетвом су, јер је писано: Проклет сваки који не остане у свему што је написано у књизи законској да чини.
Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: »Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.»
11 А да се законом нико не оправдава пред Богом, познато је: јер праведник од вере живеће.
Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: »Den rättfärdige skall leva av tro.»
12 А закон није од вере; него човек који то твори живеће у томе.
Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: »Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.»
13 Христос је нас искупио од клетве законске поставши за нас клетва, јер је писано: Проклет сваки који виси на дрвету:
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: »Förbannad är var och en som är upphängd på trä.»
14 Да међу незнабошцима буде благослов Аврамов у Христу Исусу, да обећање Духа примимо кроз веру.
Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.
15 Браћо, по човеку говорим, нико човечији потврђен завет не одбацује нити му шта домеће.
Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.
16 А Аврааму и семену његовом речена бише обећања. А не вели: и семенима, као за многа, него као за једно: и семену твом, које је Христос.
Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans »säd». Det heter icke: »och åt dem som komma av din säd», såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: »och åt din säd», vilken är Kristus.
17 Ово пак велим: завет, који је од Бога потврђен за Христа, не одбацује закон, који је постао после четири стотине и тридесет година, да укине обећање.
Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.
18 Јер ако је наследство од закона, онда већ није од обећања, а Аврааму обећањем дарова Бог.
Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.
19 Шта ће дакле закон? Ради греха додаде се докле дође семе које му се обећа, и поставили су га анђели руком посредника.
Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att »säden» skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.
20 Али посредник није једног; а Бог је један.
Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.
21 Еда ли је дакле закон противан обећањима Божјим? Боже сачувај! Јер да је дан закон који може оживети, заиста би од закона била правда.
Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.
22 Али писмо затвори све под грех, да се обећање даде кроз веру Исуса Христа онима који верују.
Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.
23 А пре доласка вере бисмо под законом чувани и затворени за веру која се хтела показати.
Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.
24 Тако нам закон би чувар до Христа, да се вером оправдамо.
Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.
25 А кад дође вера, већ нисмо под чуваром.
Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.
26 Јер сте ви сви синови Божји вером Христа Исуса;
Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;
27 Јер који се год у Христа крстисте, у Христа се обукосте.
ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.
28 Нема ту Јеврејина ни Грка, нема роба ни господара, нема мушког рода ни женског; јер сте ви сви једно у Христу Исусу.
Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.
29 А кад сте ви Христови, онда сте семе Авраамово, и по обећању наследници.
Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.