Psalmi 94
1 Bože od osvete, Gospode, Bože od osvete, pokaži se!
Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.
2 Podigni se, sudijo zemaljski, podaj zaslugu oholima.
Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.
3 Dokle æe se bezbožnici, Gospode, dokle æe se bezbožnici hvaliti?
Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;
4 Ruže i oholo govore, velièaju se svi koji èine bezakonje.
Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?
5 Gaze narod tvoj, Gospode, i dostojanje tvoje muèe.
Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.
6 Udovicu i došljaka ubijaju, i sirote more.
Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;
7 I govore: neæe vidjeti Gospod, i neæe doznati Bog Jakovljev.
Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.
8 Orazumite se, preludi ljudi! budale! kad æete biti pametni?
Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?
9 Koji je stvorio uho, zar ne èuje? i koji je oko naèinio, zar ne vidi?
Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?
10 Zar neæe oblièiti koji narode urazumljuje, koji uèi èovjeka da zna?
Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.
11 Gospod zna misli ljudima kako su ništave.
Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.
12 Blago èovjeku koga ti, Gospode, urazumljuješ, i zakonom svojim uèiš;
Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;
13 Da bi mu dao mir u zle dane, dok se iskopa jama bezbožniku.
Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.
14 Jer neæe odbaciti Gospod naroda svojega, i dostojanja svojega neæe ostaviti.
Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.
15 Jer æe se sud vratiti na pravdu, i njega æe naæi svi prava srca.
Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.
16 Ko æe ustati za mene suprot zlima? ko æe stati za mene suprot onima koji èine bezakonje?
Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
17 Kad mi Gospod ne bi bio pomoænik, brzo bi se duša moja preselila onamo gdje se muèi.
Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.
18 Kad reèem: drkæe mi noga, milost tvoja, Gospode, prihvata me.
Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.
19 Kad se umnože brige u srcu mom, utjehe tvoje razgovaraju dušu moju.
Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.
20 Eda li æe blizu tebe stati prijesto krvnièki, i onaj koji namišlja nasilje nasuprot zakonu?
Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.
21 Spremaju se na dušu pravednikovu, i krv pravu okrivljuju.
De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.
22 Ali je Gospod moje pristanište, i Bog je moj tvrdo utoèište moje.
Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.
23 On æe im vratiti za bezakonje njihovo, za njihovu zloæu istrijebiæe ih, istrijebiæe ih Gospod, Bog naš.
Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.
