Psalmi 92

1 Lijepo je hvaliti Gospoda, i pjevati imenu tvojemu, višnji,

En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

2 Javljati jutrom milost tvoju, i istinu tvoju noæu,

Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

3 Uz deset žica i uz psaltir, i uz jasne gusle!

På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

4 Jer si me razveselio, Gospode, djelima svojim, s djela ruku tvojih radujem se.

Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

5 Kako su velika djela tvoja, Gospode! Veoma su duboke pomisli tvoje.

Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

6 Bezumnik ne zna, i neznalica ne razumije toga.

En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

7 Kad bezbožnici nièu kao trava i cvjetaju svi koji èine bezakonje, to biva zato da bi se istrijebili dovijeka.

De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

8 A ti si, Gospode, visok uvijek.

Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

9 Jer evo neprijatelji tvoji, Gospode, jer evo neprijatelji tvoji ginu, i rasipaju se svi koji èine bezakonje;

Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

10 A moj rog ti uzvišuješ kao rog u jednoroga, ja sam pomazan novijem uljem.

Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

11 I oko moje vidi neprijatelje moje, i o bezakonicima, koji ustaju na mene, slušaju uši moje.

Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

12 Pravednik se zeleni kao finik, kao kedar na Livanu uzvišuje se.

Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

13 Koji su zasaðeni u domu Gospodnjem, zelene se u dvorovima Boga našega;

De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

14 Rodni su i u starosti, jedri i zeleni,

Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

15 Javljajuæi da je pravedan Gospod, braniè moj, i da nema u njemu nepravde.

Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.