Psalmi 61

1 Èuj, Bože, viku moju, slušaj molitvu moju.

För sångmästaren, till strängaspel; av David.

2 Od kraja zemlje vièem k tebi, kad klonu srce moje. Izvedi me na goru, gdje se ne mogu popeti.

Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

3 Jer si ti utoèište moje, tvrdi zaklon od neprijatelja.

Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

4 Da živim u stanu tvom dovijeka, i poèinem pod krovom krila tvojih.

Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

5 Jer ti, Bože, èuješ zavjete moje i daješ mi dostojanje onijeh koji poštuju ime tvoje.

Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

6 Dodaj dane k danima carevijem, i godine njegove produlji od koljena na koljeno.

Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

7 Neka caruje dovijeka pred Bogom; zapovjedi milosti i istini neka ga èuvaju.

Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

8 Tako æu pjevati imenu tvojemu svagda, izvršujuæi zavjete svoje svaki dan.

Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom. Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.